Sida 204
Eleuteropetal
(1898), Jane E. Harrisen, "Prolegomena to the study of Greek religion" (1901), Edv. Lehmann, "De eleusinske mysterier" (i "Nord. tidskr., 1902), Sam Wide, "Eleusis och de eleusinska mysterierna" (i "Ord och bild", 1896). S. W-e.
Eleusis (grek. 'Eksvois, lat. Elusis), en af de äldsta och viktigaste städerna i det forna Attika, vid den efter detsamma uppkallade viken, midt emot Salamis och n. v. från Aten, med hvilket E. var förbundet genom den "heliga vägen". Det hade i äldsta tider egna härskare, men underkufvades redan tidigt af atenarna. Åt Demeter och Persefone egnades där en festlig och vida frejdad dyrkan. (Jfr Eleusinska mysterierna.) E. är nu en ringa by med namnet Lefsina. En fullständig utgräfning af E:s ruiner började 1882 under ledning af grekiska arkeologiska sällskapet. Helgedomen omfattade ett stort antal byggnader. Den heliga hallen (grek. telesterion) har ombyggts flera gånger. 480 f. Kr. förstörde Xerxes' här den äldre byggnaden, som antages hafva härrört från Peisistratos' tid, och öfver dess ruiner byggdes i slutet af 5:e årh. en ny, långt större hall (se planen, 4), hvars inre, 54 m. långt och 52 m. bredt, uppbars af 6x7 pelare. Längs väggarna löpte trappformiga åskådarplatser (se planen), som torde hafva rymt 3,000 personer. I slutet af 4:e årh. byggde Filon en pelarhall framför sydöstra sidan, 56 m. lång, 11,5 m. djup, med 12 doriska pelare i fronten (se planen). Utom rester af byggnader har man i E. funnit en stor mängd inskrifter och bildhuggeriarbeten, bl. a. en byst, som af flera konsthistoriker antagits för ett originalarbete af Praxiteles, och en marmorrelief (fig. 2) i ädlaste attiska stil, framställande den eleusinske nationalheroen Triptolemos mellan Demeter och Persefone, af hvilka den förra räcker honom sädesaxet och den senare sätter en krans (nu försvunnen) på hans hufvud. Jfr Philins, "Fouilles d'Eleusis" och Baedeker, "Griechenland". (A. M. A.)
Fig. 2. Relief, funnen i Eleusis (se d. o.).
Eleuteriologi (af grek. eleutherios, fri, värdig en fri man, och logos, lära), läran om den mänskliga viljans frihet.
Eleuteropetal (af grek. eleutheros, fri, och petalon, blad), bot., kallas en blomma med fribladig krona.
Fig. 1. Plan af mysteriehelgedomen i Eleusis. 1. Stora propyléerna. 2. Mindre propyléerna. 3. Plutons tempel. 4, Telesterion (Den heliga hallen), 5 o. 6. Pelarhallar från romartiden. 7. Romerskt tempel.
Källa: Project Runeberg ·
