Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker

Originalsida 731
Originalsida 731
Originalsida 730
Originalsida 731
730–731

Sida 731

Farmaceutiska institutet

botanik, zoologi, mineralogi (läran om växter, djur, mineralier, särskildt afpassad för en farmaceuts behof), farmaceutisk kemi l. farmakokemi (lämpad för farniaeeutiska behof) o. s. v. O. T. S.*

Farmaceutiska föreningen, en 11 dec. 1861 i Stockholm af E. A. Holmström, A. F. N. Oldberg och K. J. Waller stiftad förening med uppgift att främja farmaciens studium, att genom kamratligt umgänge åstadkomma en närmare beröring emellan farmaceuter och att, i den mån tillgångarna medgifva, genom understöd bispringa behöfvande kamrater. För inträde fordras aflagd farmaceutisk examen. Styrelsen består af 8 ledamöter, af hvilka en ordförande, en vice ordförande, en sekreterare och en kassaförvaltare. Föreningen räknade 1906 öfver 1,000 ledamöter, eger ganska dyrbara samlingar och ett kapital på omkr. 70,000 kr., hvaraf studielån utlämnas och understöd utdelas åt behöfvande änkor efter apotekare och farmaceuter. Dessutom eger föreningen vissa fonder, hvilkas afkastning utgår som stipendier. Af dessa uppgår "stipendiefonden för apotekares fortsatta studier", hvilken 1902-05 åstadkommits genom insamling inom apotekarkåren, till 26,000 kr. och Wadells fond, erhållen genom donation af aflidne apotekaren Ernst Wadell, till 10,000 kr. De år, då Vet. akad. ej utdelar något Scheele-stipendium, utdelar föreningen tills vidare eller till dess föreningens Scheele-fond uppnått ett minimikapital af 5,000 kr., ett sådant på 200 kr. 1886 bekostade föreningen utgifningen af "Ett tjugufemårsminne. Blad "ur svenska farmaceutiska föreningens historia" och 1892 präglingen af en Scheele-medalj. Föreningen har gjort betydande inlägg i kårens sociala frågor och icke varit utan inflytande på farmaciens utveckling i Sverige.

Farmaceutiska inrättningen vid Helsingfors' universitet, instiftad genom författning af 26 jan. 1897, har till uppgift att förbereda farmacieelever (äfven andra än vid universitetet inskrifna studenter) till farmaciestudiosi- och provisorsexamina, hvilka offentligen afläggas inför Medicinalstyrelsen. Föreståndare är professorn i fysiologisk kemi och farmakologi, hvilken tills vidare undervisar äfven i kemi, och öfriga lärare äro en adjunkt i botanik och farmakognosi, en biträdande lärare i kemi samt en för minst ett år utsedd lärare i fysik. Antalet laboranter hösten 1906 var 65. T. C.

Farmaceutiska institutet. Den första början till farmaceutisk undervisning i Sverige står i samband med det på 1600-talet inrättade Collegium medicorum (se d. o.). Före denna tid var apotekaryrket, med sina lärlingar och gesäller, i öfvervägande mån skråmässigt. Emellertid var kollegiets skola hufvudsakligen afsedd för utbildning af läkare, och ännu efter 1761, då vid denna skola en professur i medicinsk naturalhistoria och farmaci samt en laboratorsplats blifvit inrättade, hade farmaceuterna föga nytta af undervisningen därstädes. Med Berzelius' utnämning till professor i kemi och farmaci vid det 1815 ur kollegiets läroverk uppstående "Karolinska mediko-kirurgiska institutet" inträdde emellertid gynnsamma förhållanden för den farmaceutiska undervisningen i Sverige, i det att farmaceuterna då blefvo i tillfälle att åtnjuta undervisning såväl af Berzelius som af institutets lärare i materia medica (institutets stadgar af 1815 och 1822 föreskrefvo dock ingenting om farmaceuters undervisning). Ett stort steg framåt var taget, men behofvet af en särskild undervisningsanstalt för farmaceuter gjorde sig snart kännbart. De åtgärder (stipendier m. m.), som den af Stockholms apotekare 1821 bildade Apotekarsocieteten vidtog för främjande af den farmaceutiska undervisningen, ledde icke till önskadt resultat. Men då den nuv. Apotekarsocieteten 1837 bildades, upptogs i dess stadgar såsom hufvudändamål att underhålla en läroanstalt för farmaceuters undervisning i kemi, farmaci, materia medica samt i latinska och tyska språken. S. å. öppnades i Stockholm en läroanstalt i kemi och farmaci samt i naturalhistoria och materia medica. Detta läroverk, som fick benämningen Farmaceutiska institutet, underhölls ensamt af Apotekarsocieteten till 1845, då det erhöll ett statsunderstöd af 1,500 rdr rgs, hvartill kom ett motsvarande belopp af Apotekarsocieteten och 300 rdr i terminsafgifter af eleverna. Vid riksdagen 1858 ökades statsanslaget till 3,750 rdr, hvilket, i förening med ett lika stort understöd af Apotekarsocieteten, terminsafgifter och räntan af enskild donation, uppbringade institutets stat till 8,100 rdr. 1859 erhöll institutet laboratorielokal (det hade förut begagnat Karolinska institutets) och föreläsningsrum i Apotekarsocietetens hus, n:r 20 vid Rörstrandsgatan (nuv. Wallingatan). Då laboratoriet och de öfriga lokalerna visade sig otillräckliga för det ökade lärjungeantalet, beviljade Rikets ständer 1859 åt Apotekarsocieteten ett amorteringslån af 50,000 rdr för att å societetens tomt uppföra lämpliga lokaler för institutet. Dessa öppnades för sitt ändamål i jan. 1863. Uppsättningen af redskap för laboratoriet m. m. hade bekostats af Apotekarsocieteten med medel, som erhållits dels genom sammanskott, dels genom en donation. Sedan institutets styrelse 1862 förgäfves gjort framställning om ny stat å 19,850 rdr och 1865 å 16,450 rdr, beviljade riksdagen sistnämnda år, på K. M:ts proposition, en förhöjning af 1,125 rdr (med villkor att Apotekarsocieteten ökade sitt bidrag med samma summa) samt anslog dessutom 2,000 rdr åt de båda lärare vid institutet, hvilka åtogo sig den examensskyldighet, som förut ålegat motsvarande lärare vid Karolinska institutet. Därmed var Farmaceutiska institutet fullständigt skildt från detta läroverk. Dess inkomster uppgingo vid denna tid till 12,350 rdr. Det vid 1873 års riksdag väckta och af en kommitté tillstyrkta förslaget att sammanslå institutet jämte flera andra läroverk med Tekniska högskolan tillstyrktes villkorligt af institutets styrelse, som fruktade, att Apotekarsocieteten skulle indraga sitt årliga bidrag till institutet. 1875 förklarade ock Apotekarsocieteten, att dess bidrag komme att upphöra med 1876 års utgång. Sedan riksdagen 1875 beviljat institutet 4,875 kr. och 1878 7,575 kr. å extra stat (det ordinarie anslaget utgjorde då 7,025 kr.), erhöll institutet 1880 ett årligt statsanslag af 18,750 kr., hvilket tillsammans med beräknade terminsafgifter uppbringade institutets imkomster fr. o. m. 1882 till 19,350 kr. Därjämte har staten, såsom gåfva af Apotekarsocieteten, mottagit åtskilliga i institutets lokaler befintliga lösören. Institutet förfogar äfven öfver inkomster, utgörande ränteafkastning å åtskilliga donationer. 1891 höjde riksdagen det ordinarie anslaget till 19,050 kr. och

Källa: Project Runeberg ·