Sida 361
Epidauros
utbruten pest. Kring templet uppstod en mängd byggnader, hvilka voro afsedda dels till bostäder för det talrika prästerskapet, dels till härbärgen för besökande eller till offentliga förlustelser. Minnet af platsens forna betydelse fortlefver ännu bland ortens befolkning, af hvilken tempeldalen med sina fornlämningar benämnes "helgedomen".
Fig. 1. Plan af helgedomen i Epidauros. 1. Asklepiostemplet. 2. Abaton. 3. Artemistemplet. 4. Tholos. 5. Stora altaret. 6. Propyléer. 7. Kapplöpningsbana. 1881 började för det grekiska arkeologiska sällskapets i Aten räkning under ledning af Kavvadias systematiska utgräfningar af platsens fornlämningar, hvarvid bragtes i dagen grundmurarna af åtskilliga byggnader, bl. a. Asklepiostemplet (se planen, 1) och den stora pelargång (abaton; se planen, 2), där de sjuke placerades för att under nattens sömn af guden erhålla uppenbarelse om botemedel, ett mindre tempel, helgadt åt Artemis (se planen, 3), en skön rundbyggnad (tholos; se planen, 4, och fig. 3), en Fig. 2. Restaurerad bild af cellan i Asklepiostemplet, med gudens kryselefantinstod af Thrasymedes. Fig. 3. Restaurerad genomskärning af rundbyggnaden (tholos) i Epidauroshelgedomen
Källa: Project Runeberg ·
