Sida 779
Federationen
motståndare, demokraterna, genom 1816 års skyddsvänliga tariff act vunnit stöd äfven hos nordens industriidkare. Federalisternas idéer upptogos mot 1820-talets slut af whig-partiet, hvilket i sin ordning på 1850-talet uppgick i det då under striderna om negerslafveriet och om unionsmyndigheternas makt öfver territorierna nybildade republikanska partiet. Jfr F. Scott Oliver, "Alexander Hamilton, an essay on american union" (1906).
2. (Fr. les fédéralistes) Benämning, som af den radikala gruppen "Berget" 1792-93 gafs de franske girondisterna (se d. o.), enär de mot hufvudstadens förtryck ville häfda departementens själfständighet, hvarför de beskylldes för att vilja i Frankrike införa en federativ författning.
3. I Argentina namn på förfäktarna af provinsernas själfständighet gentemot den starka centralmaktens anhängare, som kallades unitarier. Se Argentina, sp. 1441-42.
4. I Spanien det republikanska parti, som efter konung Amadeos tronafsägelse 1873 för en tid kom till makten och ville förvandla provinserna till stater i en federation samt gifva kommunerna starkt utvidgad själfstyrelse.
5. Benämning på anhängarna af Proudhons anarkistiska federalism (se d. o.). V. S-g.
Federalteologi. Se Förbundsteologi.
Federation, fr. fédération (af lat. foedus, förbund), förbund, förening, särskildt en genom förbundsfördrag bildad statsförening. Jfr Förbundsstat, Konfederation och Statsförbund.
Fédération [-sia'], La, kallades den stora förbrödringsfesten på Marsfältet vid Paris 14 juli 1790, hvarvid en högtidlig ed aflades och hvarigenom man ville symbolisera utplånandet af de provinsiella skiljemärkena från tiden före revolutionen. Festen hade föregåtts utaf bildandet af en mängd "federationer" i provinserna, likaledes afsedda att framhålla provinsernas intensiva uppgående i det gemensamma fosterlandet. (V. S-g.)
Fédération dentaire internationale [-sia7 dätar äternasiåna'1], fr. Se Tandläkarföreningar.
Federationen, Den brittiska, kontinentala och allmänna, för befrämjande af sedligheten och särskildt för bekämpande af prostitutionen såsom laglig eller tolererad institution, stiftades 1875 i England af m:rs Josefine Butler (se denna), d. 1907. Hon hade redan länge verkat för räddning af fallna kvinnor, då hon i sept. 1869 erfor, att engelska underhuset antagit en lag, i kraft af hvilken den redan 1864 genom den s. k. "Contagious diseases prevention act" (lag till förekommande af smittsamma sjukdomar) införda och 1866 genom antagandet af "Contagious diseases act" ytterligare skärpta anordningen beträffande det osedliga lifvet vid hären och flottan utsträcktes därhän, att det sedan gammalt i Frankrike och Belgien använda reglementeringssystemet i allt väsentligt infördes i England. Hon samlade då några för saken intresserade och med henne liktänkande kvinnor, hvilka, till ett antal af 70, vid ett möte 1 jan. 1870 bildade "de engelska kvinnornas nationalförening för upphäfvande af parlamentets förordningar med afseende på smittsamma sjukdomar". Flera kommittéer bildades för att understödja denna förenings verksamhet, och på våren 1870 inlämnades en petition till parlamentet om upphäfvande af de nämnda förordningarna. Sedan ha flera sådana petitioner inlämnats, med mer än 2 millioner namnunderskrifter. För att främja den nämnda föreningens syften företog fru Butler en resa till Frankrike, Belgien, Schweiz, och Italien, under hvilken hon lyckades väcka allmänt intresse för frågan. Efter hennes återkomst från denna resa bildades 19 mars 1875 "den brittiska och kontinentala federationen för upphäfvande af prostitutionen, särskildt betraktad såsom laglig eller tolererad institution", hvilken federation två år därefter, då en afdelning upprättades i Amerika, blef "allmän". Federationen har sedan hållit stora internationella kongresser (i Genève 1877, Genua 1880, Haag 1883, London 1886, Genève 1889, Bruxelles 1892 och Dresden 1904). Vid dessa ha de grundsatser närmare uttalats, på hvilka federationen bygger sin verksamhet och af hvilka de hufvudsakligaste äro: att federationen begär för sitt förehafvande hjälp af alla, män och kvinnor, utan afseende på skiljaktighet i politiska åsikter eller trosbekännelse; att den med alla lagliga medel fullföljer erkännandet af mannens och kvinnans likställighet i sedligt afseende; att den arbetar för kvinnans skydd och hämmandet af godtyckliga åtgärder från sedlighetspolisens sida; samt att den sträfvar för afskaffandet af alla administrativa åtgärder eller anstalter, som kunna gifva offentlig stadfästelse åt lasten, hvaremot den yrkar vidtagandet af skärpta lagliga bestämmelser till kraftigt bestraffande af hvarje brott mot sedligheten, vare sig af man eller kvinna. I England afskaffades de ofvannämnda förordningarna helt och hållet 1886. Äfven i Norge är reglementeringen (sedan 15 febr. 1888) afskaffad, och i Schweiz har den försvunnit ur alla kantonerna utom Genève. Reglementeringen afskaffades i Danmark fr. o. m. 1 okt. 1906, enligt lag, stiftad af riksdag och regering 30 mars s. å.
Den svenska afdelningen af federationen bildades 1878 på initiativ af dåv. pastorn vid franska reformerta kyrkan i Stockholm A. Testuz och erhöll sin organisation 1879, hvarefter afdelningen, vid allmänt möte i Stockholm 24 nov. 1880, antog en för densamma gällande stadga. Denna afdelning, som sedan 1878 utgifvit månadsskriften "Sedlighetsvännen", har i öfverensstämmelse med federationens ofvan angifna allmänna grundsatser sökt verka för den reglementerade prostitutionens upphäfvande i Stockholm, särskildt genom till öfverståthållarämbetet riktade adresser i detta syfte (1880 och 1902) och en petition till konungen (1883), hvarjämte afdelningen sökt främja den allmänna sedligheten genom möten, utgifvandet af broschyrer, ett upprop till bokhandlarna angående den osedliga litteraturen m. m. Därjämte ha dels direkt genom federationsafdelningen, dels i mer eller mindre nära anslutning till densamma upprättats en söndagsklubb för unga kvinnor, två arbetshem och härbärgen för hjälpbehöfvande, en låne- och en hjälpkassa, ett adresskontor för arbetssökande m. m. Afdelningen har sökt väcka intresse för sin sak äfven utom Stockholm dels genom värfvandet af medlemmar i landsorten, dels genom större möten. Genom den i Stockholm 1890 hållna federationskonferensen lades grund till en lifligare abolitionistisk verksamhet, och på grund af en motion i Andra kammaren 1903
Källa: Project Runeberg ·
