Sida 616
Expert
Det bestod af tolf ledamöter, tre från hvart stånd (R. O. 1810, § 36,1. Enligt samma R. O., § 72, fick ingen expedition öfver något rikets ständers beslut utgå, förrän densamma först blifvit uppsatt af expeditionsutskottet och därefter i stånden behörigen justerad och underskrifven. Utskottet - hvars öfverläggningar angående riksdagsbeslutets justering i de delar, som rörde konungens yttranden, den statsrådets ledamot, som konungen därtill förordnade, egde öfvervara - skulle jämväl, enligt samma R. O., § 59, ha uppsikt öfver tryckningen af de handlingar, som skulle såsom bihang åtfölja riksdagens protokoll, nämligen konungens propositioner, utskottens betänkanden samt de protokollsutdrag, som innehöllo riksståndens öfver desamma fattade beslut, äfvensom rikets ständers skrifvelser till konungen och riksdagsbeslutet. Om tryckningen af allt detta ej var före riksdagens slut fullbordad, öfvertogs expeditionsutskottets åliggande i denna del af tryckfrihetskommittén. Expeditionsutskottet ledde genom det på 1800 års riksdag tillsatta likbenämnda utskottet - det enda i sitt slag från den gustavianska tiden - sitt ursprung tillbaka till den i 1723 års R. O.., § 20, stadgade expeditions-deputationen. - Enligt nu gällande R. O. 22 juni 1866 uppsättas och expedieras riksdagens skrifvelser efter expeditionernas justering inför kamrarna, genom vederbörande utskotts kansli, om ärendet blifvit handlagdt af ständigt eller i dess ställe tillsatt särskildt utskott. Uppsättandet och expedierandet af andra för båda kamrarna gemensamma skrifvelser och af riksdagsbeslutet äfvensom tryckningen af riksdagshandlingarna besörjas genom ett särskildt riksdagens kansli under inseende af två inom Första och två inom Andra kammaren därtill utsedda ledamöter, hvilka det jämväl tillkommer att tillika med kamrarnas talmän och vice talmän utse och förordna de tjänstemän, som riksdagen anser för detta kansli erforderliga. (R. O. 1866, § 80)
2. Vid allmänna kyrkomötet skall, enligt § 13 af dess arbetsordning af 5 sept. 1868 (med förändringar af 5 sept. o. 6 okt. 1873 samt 17 okt. 1893), ett expeditionsutskott, af sex ledamöter, tillsättas "för att uppsätta förslag till de skrifvelser, som, till följd af mötets beslut, skola från detsamma aflåtas". 1. A. Th. S. (O. V.)
Expeditris (fr. expéditrice), kvinnlig expeditör.
Expediter (se Expediera), fr. expéditeur, en som expedierar något (t. ex. post); varuafsändare. Jfr Postexpeditör och Speditör.
Expektoration (se Expektorera), utgjutelse.
Expektorera (lat. expectorare, af ex, ur, och pectus, bröst), med., upphosta eller uppspotta slem. - Expektorera sig, utgjuta sig, öppna sitt hjärta.
Expektorerande medel, Expectorantia (se Expektorera), med., läkemedel, som anses verka på luftvägarnas (strupens, luftrörsgrenarnas) slemhinna, så att sekretionen ökas och bortskaffandet af slem i lungorna underlättas. Expectorantia gifvas i synnerhet i sådana fall af strup- och luftrörskatarr, då afsöndringen från slemhinnan är sparsam och segt slemmig samt hostan på grund däraf påkommer ofta, är plågsam och stör nattron. Om afsöndringen genom inverkan af expectorantia blir rikligare och lösare, försiggår upphostningen lättare, hvarvid den alltför starka hostretningen minskas. Bland expectorantia märkas kräkrot och apomorfin i små doser, vissa antimonpreparat (Su1fidum stibicum och Kermes mineralis), senegarot, salmiak m. fl. Äfven vissa mineralvatten, särskildt Ems-vatten, tillskrifver man i någon mån slemlösande och lenande verkningar vid strup- och luftrörskatarr. C. G. S.
Expenser (lat. expensæ, näml. pecuniæ, utgifna penningar), utgifter, omkostnader. - I statsverkets utgiftsstater finnas å de flesta hufvudtitlarna uppförda s. k. förslagsanslag till "skrifmaterialier och expenser, ved m. m.", hvilka anslag i vanligt tal benämnas expensmedel och äro afsedda ej blott till inköp af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn o. d., utan äfven för en mångfald andra till beloppet obestämda utgifter, såsom för blankettryck, bokinköp och bindning, tidningsprenumeration, telegram, telefon, transporter, lys- och renhållning samt anskaffande och underhåll af inventarier m. m. dylikt. R. V.
Expensmedel. Se Expenser.
Experiment (lat. experimentum, af experiri, pröfva), försök, rön; handling, företagen för att utröna, hvad som under vissa gifna villkor kommer att ske; förfarande, hvarvid naturforskaren med full afsikt och under aflägsnande af störande biomständigheter eller med ändring af de samverkande förhållandena låter naturens krafter verka med eller mot hvarandra. Först i nyare tiden insåg man (Francis Bacon, 1561-1626) nödvändigheten att anställa experiment för att vinna exakt kännedom om naturföreteelserna. Användningen af systematiskt och noggrant företagna experiment är det, som den nyare tidens naturvetenskaper företrädesvis ha att tacka för sin storartade utveckling. Sådana vetenskapsgrenar, som erfordra experiment, de experimentella vetenskaperna (fysiken, kemien, fysiologien och i viss mån geologien), läras numera med framförande af experiment, hvilka för åhörarna omedelbart klargöra naturkrafternas verkningar.- Experimental l. Experimentell, grundad på rön (experiment) eller erfarenhet. - Experimentator, en som anställer rön. - Experimentera, anställa försök, rön, experiment.
Experimentalfysik, fysiken inskränkt till de satser, som kunna härledas omedelbart ur experiment. Dess komplement är den matematiska fysiken, som åt de på experimentell väg funna lagarna ger matematisk form och under denna form diskuterar dem.
Experimentalfältet. Se Landtbruksakademiens experimentalfält.
Experimentalpedagogik. Se Pedagogik.
Experimentalroman, fr. Roman expérimental, benämning på den naturalistiska romanen, sådan den framträder t. ex. hos Zola. Jfr Roman.
Experimntum berolinense (lat., "Berlinförsöket"), bot., ett försök, som företogs 1749 i Berlins botaniska trädgård för att bevisa växternas sexualitet och som väckte stort uppseende. I trädgården fanns ett honexemplar af dvärgpalmen (Chamærops), som aldrig burit frukt, men sedan det befruktats med pollen, erhållet från ett hanexemplar i en trädgård i Leipzig, bar det efter 7 månader rikligt frukt med grobara frön. G. L-m.
Expert (lat. expertus, af experiri, pröfva), erfaren, väl förfaren person, sakkunnig.
Källa: Project Runeberg ·
