Sida 591
Evans, Oliver
företrädesvis medlemmar af den unerade kyrkan (se Evangeliska unionen 2).
Evangelisk-lutherska kyrkan. Se Lutherska läran.
Evangelist, förkunnare af evangelium, kallades i den äldsta kristna tiden en kringresande predikant, hvilken antingen verkade själfständigt, såsom Filippus, eller ock var apostlarnas följeslagare, såsom Markus och Lukas (Ef. 4: 11). Evangelisterna predikade företrädesvis på sådana ställen, där ingen kristen församling ännu blifvit grundlagd. Evangelistämbetet har blifvit återupprättadt inom den irvingianska sekten. - Numera nyttjas benämningen evangelist i allmänhet blott om författarna till de fyra evangelierna i nya testamentet. E. J. Ö.*
Evangelistarium. Se Evangeliebok.
Evangelistas-gruppen, en ögrupp i Drottning Adelaides arkipelag. Se Patagonien.
Evangelistsymboler, de sinnebildliga framställningar, som man i den äldsta kristna tiden gaf åt de fyra evangelisterna. Stundom framställas de under bilden af fyra bokrullar, med Kristus i midten, eller af fyra strömmar, hvilka flyta från en kulle, där Gud, lammet eller korset stå. Tidigt började man ock tillämpa de i Hes. 1:5, 10 och Uppb. 4:6, 7 omtalade fyra djuren på evangelisterna. Fördelningen af dem uppgjordes af Hieronymus så, att Matteus på sin lott fick människan, Markus lejonet, Lukas tjuren och Johannes örnen. Denna framställning, som sedan blifvit den allmänna, finnes först i mosaiker från 5:e årh. - I den bysantinska konsten sammanslogos ofta de fyra evangelistsymbolerna till en figur under namn af tetramorf (af grek. tetra, fyra, och morfe, skapnad), antingen till en med sex vingar försedd änglagestalt, kring hvars hufvud de tre andra hufvudena (örn-, lejon- och tjur-) äro grupperade, eller i en monströs djurfigur (animal ecclesiæ) med de nämnda fyra hufvudena samt fyra ben (ett från hvart och ett af de fyra djuren; se fig.). Tetramorf. E. J. Ö.*
Evangelium (grek. euangelion, gladt budskap), förkunnelsen af Jesus Kristus, världens frälsare, i synnerhet sådan denna finnes i bibeln. I G. T:s heliga skrifter framträder evangelium under form af mer eller mindre klara profetior om den väntade Messias. Den första af dessa, det s. k. protevangelium (d. ä. det första evangeliet), innehålles i 1 Mos. 3:15: "Denna (näml. kvinnans säd) skall söndertrampa ditt (näml. ormens) hufvud". I N. T. är evangelium förkunnelsen af den komne Kristus. - Evangelium, betraktadt såsom nådemedel, innefattar alla Guds nådelöften, alla de tillsägelser om syndernas förlåtelse, rättfärdighet, lif och salighet, som i Kristus äro människorna gifna. E. J. Ö.*
Evangelium æternum, lat. (Det eviga evangeliet), ett ur Uppenbarelseboken 1:6 hämtadt namn, som tillades tre skrifter af den italienske abboten Joakim från Floris (se Eskatologi, sp. 876).
Evanger, socken i Söndre Bergenhus amt, Norge, vid Vosseälfvens utlopp i Osterfjorden och vid järnbanan från Voss till Bergen. 2,129 inv. (1905). Y. N.
Evania, zool. Se Evaniidæ.
Evaniidæ, zool., familj af parasitsteklar, utmärkt af att den smalt skaftade bakkroppen är fäst långt upp på bakryggen af thorax, i st. f. att som vanligt utgå från dess bakre ända. Hit höra släktena Brachygaster (Evania), Gasteruption (Foenus) och Aulacus. - Det förstnämnda släktet har en märkvärdigt liten, hoptryckt bakkropp, som är kortare än hufvud och thorax och bäres vinkligt nedböjd från sitt smala skaft. Larverna lefva i kackerlackornas äggsäck. Hit hör den äfven i Sverige förekommande, 3,5-4,5 mm. långa B. minutus, som är svart med glänsande bakkropp och gulbruna ben. - Arterna af släktet Gasteruption ha längre bakkropp, som under flykten bäres starkt uppåtriktadr I Sverige finnas två 10-14 mm. långa arter, som äro svarta, med röda teckningar på bakkroppen. De ses ofta, med de klubblikt uppsvällda bakre skenbenen långt nedhängande, hålla sig sväfvande framför ingångarna till gaddsteklarnas bon i gammalt trävirke och afvaktande tillfälle att i de nämnda steklarnas larver införa sitt fördärfbringande ägg. G. A-z.
Evans [e7vens], Oliver, amerikansk mekaniker, f. 1755 nära Newport, Delaware, d. 1819 i Philadelphia, köpman, sedan 1782 kvarnegare, konstruerade vid 22 års ålder en maskin för tillverkning af kardtänder och sedermera arbetsbesparande maskiner inom kvarnindustrien, hvilka allmänt infördes, såsom bägarverket (elevatorn), transportsnäckan (conveyer), mjölafkylare m. fl. Äfven konstruerade han en högtrycksångmaskin utan kondensator, försökte förgäfves att intressera kapitalister för byggande af ångbåtar, förfärdigade 1802 af egna medel en högtrycksångmaskin med 6 tums cylinder, som följande vinter användes till drifvande af en gipskvarn, och 1804 för hälsovårdsnämnden i Philadelphia ett slags ångmudderverk, ett på hjul monteradt flatbottnadt fartyg, som drefs genom ett af en ångmaskin påverkadt skofvelhjul. Fartygets transport från verkstaden till dockorna (2,5 km.) åstadkoms af samma maskin, hvilken således tjänstgjorde såsom lokomotiv. - Från hans 1807 anlagda mekaniska verkstad i Philadelphia utgick en mängd ångmaskiner för fabriker och båtar, men något brukbart lokomotiv, hans
Källa: Project Runeberg ·
