Sida 263
Empyren
och själstillstånd). Men äfven våra sinnesförnimmelser (materialet för vår yttre erfarenhet) äro, från sin psykiska sida sedda, själstillstånd hos oss (bestämningar hos vårt medvetande) och produkter af själsverksamhet, hvadan det späda barnet och den utvecklade människan icke kunna sägas förnimma detsamma, ehuru det fysiska förloppet vid sensationen hos båda är detsamma. Mellan det omedelbara sinnesintrycket och varseblifningen ligger en hel följd af tankeprocesser. Varseblifningarna, isolerade, gifva ännu ingen erfarenhet i egentlig mening. En sådan kommer till stånd först genom jämförelse mellan och kombination af flera varseblifningar. Isolerade erfarenheter göra ännu ingen vetenskap. Först genom gruppering och systematisering af många erfarenheter hafva de särskilda empiriska vetenskaperna uppstått. Dessas evidens beror på iakttagelsernas noggrannhet och omfattning samt på deras satsers logiskt riktiga härledning från den gjorda erfarenheten. - Empiri har stundom fått en dålig betydelse, dels därigenom att man, misskännande erfarenhetens andliga sida, ställt den såsom motsats till tänkandet och därför ansett den såsom någonting underordnadt, dels därigenom, att man förbisett, att för utrönandet af hvad i erfarenheten verkligen är objektivt erfarenheten själf icke är tillräcklig, utan att därtill behöfves äfven en undersökning af den mänskliga kunskapsförmågan samt dennas natur och lagar. - Empiriker, som egnar sig åt empiri; som i sin forskning tillämpar empirisk metod. - Empiriokriticism. Se Avenarius, R. - Empirisk, grundad på erfarenhet. - Empiriskt diagram. Se Diagram 3. - Empirism, den filosofiska riktning, som anser den sinnliga erfarenheten ensam vara den yttersta kunskapskällan för en sann uppfattning af verkligheten. (Dess motsats är rationalism, i filosofisk mening.) - Empirist, anhängare af empirismen. A. F. Å.*
Empis [äpl], Adolphe Dominique Florent Joseph Simonis, fransk teaterdiktare, f. 1795, d. 1868, blef 1847 medlem af Franska akademien och var 1856-59 direktör för Théâtre français. Ett urval af hans arbeten offentliggjordes 1840 under titeln Théâtre de m:r E. Hans bästa arbete är Les six femmes de Henri VIII (1854).
Emplacement [aplasmä'], fr. (af en, i, och place, ställe), befästningsk., för eldgifning afsedd uppställningsplats inom ett fästningsverk; i trängre bemärkelse en af bröstvärn skyddad uppställningsplats för lättare artilleripjäser. L. W:son M.
Emplastrum, lat. (grek. emplastron), plåster.
Ermplekton (grek., eg. inflätadt). Se Mur.
Empleurum, farm. Se Bucko-blad.
Emploi [aplwa7], fr., användning; anställning, syssla. - Employé [äplwaje], fr., anställd person, tjänsteman, handelsbiträde, expedit, bokhållare. - Employera, använda, sysselsätta, anställa.
Empoli, stad i italienska prov. Florens, på en bördig slätt nära Arnofloden, vid Florens-Pisa-järnvägen. Utgångspunkt för järnvägen söderut till Siena. Omkr. 8,500 inv. (1901; som kommun 20,404 inv.). Gymnasium; vacker kyrka från slutet af 11:e årh. Tillverkning af halm-, och filthattar samt lergods. Liflig handel med frukt och grönsaker.
Emporagrius, Erik, teolog, f. 1606 i Torsåkers socken, Gäfleborgs län, d. 14 mars 1674 i Strängnäs, blef 1632 magister primus i Uppsala, där han 1637 utnämndes till fysices professor och 1641 till teol. professor. 1645 blef han förste hofpredikant, 1648 teol. doktor, 1649 pastor primarius i Stockholm och 1664 biskop i Strängnäs. - E. var en nitisk, lärd och vältalig man samt ansågs hysa strängt ortodoxa åsikter. Såsom ledamot i kommittén för förbättrandet af den gamla kyrkoordningen utarbetade E. ett eget förslag. I början af 1660-talet låg han i häftig fejd med dåv. biskopen i Strängnäs, Johannes Matthiæ, hvilken angripit de symboliska böckerna och misstänktes vilja åvägabringa den lutherska kyrkans förening med den reformerta. Striden slutade så, att Matthiæ (1664) måste lämna sin biskopsstol, hvilken, såsom ofvan nämnts, intogs af hans motståndare. E. utgaf flera teologiska arbeten, bland hvilka ett, Catechesens enfaldige förklaring (1669), på sin tid väckte ej obetydligt uppseende. I förklaringen till tionde budet uttryckte sig nämligen författaren på följande sätt: "Hvad är tå thet, som lagen förbinder skola begäras? Ens nästas hustro, oxa etc., thet är hans löösören, eller rörlige egendom, ehwad nampn han hafwer, aff hwilken hustrun är thet förnämsta stycket", hvilket till den grad förtröt kvinnorna, att änkedrottning Hedvig Eleonora åtog sig deras sak och utverkade förbud mot boken. - E:s son, Gabriel, adlades 1668 under namnet Lillieflycht.
Emporer, bygnk., de i åtskilliga länders romanska kyrkor förekommande och från den bysantinska arkitekturen härstammande gallerier, hvilka äro anordnade ofvanför sidoskeppens hvalftak, men under deras yttertak, och hvilka öppna sig inåt mot kyrkans midtskepp medelst bågställningar (arkader, stundom grupperade tre och tre), som genombryta midtskeppets öfvermurar under fönstren (se Byggnadskonsten, pl. IX, Domen i Novara). Jfr Triforium.
Empreza Nacionál de Navegação [-sal'], portugisiskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Empsychos (af grek. en, i, och psyche, själ), själens inträde i fostrets kropp.
Emptio 1. Emtio (lat.), köp, köpekontrakt. - E. imaginaria, skenköp. - E. in spem l. E. spei, köp på hopp, förhoppningsköp, t. ex. af en blifvande skörd eller ett fiskafänge.
Empusa, grek. myt., ett nattligt, människofientligt spöke, utsändt af Hekate och uppträdande under en mängd olika skepnader. Jfr Lamia.
Empusa, zool., släkte af bönsyrsornas (Mantidæ) familj. Se Mantis.
Empusa muscæ, bot., en till fam. Entomophthoraceæ hörande svamp, som lefver parasitiskt på husflugan. Flugorna dödas af svampen under sensommaren och hösten, och man finner dem då fastsittande på fönsterrutorna o. s. v. med uppsvälld bakkropp och omgifna af ett hvitt stoft. Detta utgöres af svampens konidier, som smitta andra flugor, hvilka komma i beröring med de döda flugorna. På detta sätt uppkomma verkliga epidemier bland flugorna. G. L-m.
Empyem (grek. empyema, inre bulnad, af pyon, var), varbildning, t. ex. i lungsäcken. Se Lungsjukdomar.
Empyrén. Se Empyreum.
Källa: Project Runeberg ·
