Sida 600
Exark
särskildt då det gäller konkurrens mellan lärjungar, som åtnjutit undervisning af olika lärare, såsom exempelvis inträdesexamen i den första årsklassen vid de allmänna läroverken, lärar- och lärarinneseminarierna, sjökrigsskolan m. m., eller examina vid högre läroanstalter, där lärjungarna till större eller mindre del studerat på egen hand. Från en synpunkt pläga examina indelas i inträdesexamina, då det gäller inträde vid en läroanstalt, flyttningsexamina, då det gäller uppflyttning i högre årsklass inom en läroanstalt, och afgångsexamina, då det gäller afgång från en läroanstalt efter fullbordad lärokurs. Afgångsexamina vid de allmänna läroverken äro dels rea1skolexamen (se d. o.), efter fullbordad lärokurs i realskolan, dels studentexamen (se d. o.), förr kallad mogenhetspröfning, efter fullbordad lärokurs å gymnasiet. För att erhålla en högtidligare eller effektivare karaktär anställas vissa examina i närvaro eller under ledning af examensvittnen, såsom afgångsexamen från folkskolan och realskolexamen, eller af censorer, såsom examina vid sjökrigsskolan och studentexamen. I den förra deltaga censorerna i bestämmandet af betygen i de särskilda ämnena, i den senare ega censorerna att , godkänna eller underkänna examen i dess helhet, men ej att bestämma om betygen i de särskilda ämnena. Examina vid universiteten äro inom de olika fakulteterna kandidatexamen och licentiatexamen samt inom den juridiska fakulteten dessutom kansliexamen. Af de förutvarande s. k. preliminära examina, hvilka erfordrades för inträde i de s. k. "högre" (teologiska, juridiska och medicinska) fakulteterna, återstår numera, sedan juridisk preliminärexamen, juridisk-filosofisk examen och medicinsk-filosofisk examen afskaffats, endast teologisk-filosofisk examen, som erfordras för inträde i teologisk fakultet. Inom den närmaste framtiden torde inom filosofiska fakulteten komma att inrättas en särskild ämbetsexamen för blifvande lärare vid de allmänna läroverken, kallad filosofisk ämbetsexamen. " Beträffande sättet för pröfningen i universitetsexamina framträder en allt starkare sträfvan att ersätta examen med successiva tentamina (privatpröfningar) i de olika ämnena; examen blir på så sätt ej en pröfning af den studerandes kunskaper vid examenstillfället, utan en pröfning af de vitsord han erhållit öfver sina vid föregående tentamina ådagalagda kunskaper. P. E. L-m.
Examen artium [a'rtsmm]. Se Artium.
Examen philosophicum. Se Anden examen. Denna examen har afskaffats genom lagen 9 juni 1903 ang. förberedande pröfningar vid universitetet. P. E. L-m.
Examen rigorosum. Se Examen.
Examensbetyg. Se Betyg, sp. 176-177, och Distinktionsbetyg.
Examenscensor, en person, som tillkallats för att deltaga i ledningen och bedömandet af en examen. Examina, som öfvervakas af censorer, äro bl. a. studentexamen, inträdes-, flyttnings- och afgångsexamina vid k. sjökrigsskolan, afgångsexamen från postelevkursen. I studentexamen ega censorerna rätt att underkänna examen i dess helhet, men ha ej någon bestämmanderätt i afseende på betygen i de särskilda ämnena, i examina vid sjökrigsskolan äro censorerna medbedömare vid betygens afgifvande. Se i öfrigt Examen och Studentexamen. P. E. L-m.
Examenskommission, sammanfattningen af de personer, som ega att deltaga i och bedöma en examen. I denna mening bilda exempelvis examinatorerna och censorerna i studentexamen en examenskommission. I gällande författningar synes ordet examenskommission nu för tiden användas endast om de nämnder vid Stockholms högskola och Göteborgs högskola, inför hvilka examina afläggas. Dessa utgöras af vederbörande examinatorer samt en af K. M:t förordnad ordförande med en tämligen vidsträckt befogenhet. P. E. L-m.
Examensvittne, en person, som särskildt tillkallats att närvara vid en examen. Enligt gällande stadga skall den muntliga pröfningen i realskolexamen anställas i närvaro af minst tre af vederbörande kommunalstyrelse utsedda examensvittnen. Likaledes skola vid studentexamen minst tre examensvittnen närvara; dessa utses af vederbörande eforus. P. E. L-m.
Examinand (lat. examinandus, som skall pröfvas), en som skall undergå examen. Medan ännu studentexamen aflades vid universiteten, d. v. s. före införandet af afgångsexamen vid rikets högre elementarläroverk (k. stadgan 11 april 1862), nyttjades benämningen examinand särskildt om den, som erhållit afgångsbetyg från offentligt högre läroverk och, för studentexamens afläggande, inskrifvits vid universitetet i någon därvarande nationsförening. Den däremot, som utan dylikt betyg sålunda inskrifvits, kallades preliminarist. S. N.*
Examination (lat. examinatio), pröfning.
Examinator, lat., en som anställer pröfning eller förhör.
Examiner [egṡä'minə], The ("Granskaren"), engelsk veckotidning, som utgafs 1808--81 och var ett ledande liberalt organ i politiska och sociala frågor samt äfven utmärkte sig på den litterära afdelningen. Tidningen uppsattes af bröderna John och Leigh Hunt; den senare blef dess redaktör och efterträddes i denna egenskap af A. Fonblanque, 1830. Redaktörer voro därefter John Forster, från 1847, och Henry Morley.
Examinera (lat. examinare, pröfva), anställa pröfning eller förhör.
Ex analogia, lat. (jfr Analog och Analogi), med hänsyn till likhetspunkterna, i öfverensstämmelse med hvad som anförts, bevisats o. s. v.
Ex animo, lat., af hjärtat, uppriktigt, med full föresats.
Exantem (af grek. anthos, blomma). 1. Med., blomstrande utslag på huden, efflorescens. Se Hudutslag. -- Exantematisk tyfus. Se Fläcktyfus. -- 2. Bot. Härmed betecknades förr de af rostsvampar och andra parasitsvampar förorsakade växtsjukdomarna, som hade en viss likhet med hudsjukdomar. 2. G. L-m.
Exark (grek. exarchos, anförare), under den senare romerska kejsartiden en underordnad officer, senare officer i motsats till menig; från Justinianus' tid (527--565) gafs titeln åt ledarna af stora militära expeditioner och från slutet af 500-talet åt de bysantinske provinsståthållarna i Italien och Afrika. På Gregorius den stores tid (omkr. 600) användes den allmänt. Den italienske exarken residerade i Ravenna och förde titeln patricius et
Källa: Project Runeberg ·
