Sida 265
Emulsion
motöfversättning. Denna har hämtat allt sitt bästa från Luthers och saknar själfständigt värde, men har dock varit af ej ringa betydelse genom den stora spridning, som den - visserligen mot E:s egna varningar - vann i katolska lekmannakretsar. Jfr Enders, "Luther und E." (2 bd, 1890-92), och Kawerau, "H. E." (1898). E. Bg.
Emsfors, ett aktiebolaget Emsfors nya pappersfabriker tillhörigt pappersbruk i Döderhults socken, Kalmar län, med 2 pappersmaskiner, 2 sulfitkokare och 2 slipverk. 1905 tillverkades 2,800,000 kg. papp och papper till ett värde af 415,000 kr. och 200,000 kg. trämassa till ett värde af 12,000 kr. Antalet arbetare var s. å. 105 män och 46 kvinnor.
Ems-Jade-kanalen. Se Ems.
Emskanalen. Se Ems.
Emskongressen, en sammankomst i Ems mellan ombud för de tre andlige kurfurstarna af Mainz, Trier, Köln och ärkebiskopen af Salzburg sommaren 1786. Kongressen gick ut på att häfda de tyske ärkebiskoparnas ställning i förhållande till den påfliga kurians ingrepp. Kongressens resultat blef de s. k. Emspunktationerna, i hvilka, med en viss anslutning till ett 1763 af Nikolaus Hontheim ("Justinus Febronius") framställdt program, rent af proklamerades det katolska Tysklands emancipation från Rom. Ärkebiskoparna utgingo i sina påståenden från den grundsatsen, att hvarje biskops myndighet vore lika mycket af Gudi som den romerske biskopens l. påfvens. Pius VI lät utarbeta en vederläggning (Responsio super nuntiaturas, 1789) af Emspunktationerna, och saken förföll, då kurfursten af Bajern afgjordt ställde sig på påfvens sida, kejsar Josef II ej gaf punktationerna det påräknade understödet och de tyske biskoparna förhöllo sig afvisande mot ett program, som hotade dem med besvärligt beroende af ärkebiskoparna i stället för af påfvens aflägsnare och därför lättare fördragna myndighet. (V. S-g.)
Emspastiljer, farm., ett slags små pressade hvita kakor, innehållande de salter, som ingå i emsvatten, med eller utan tillsats af något aromatiskt medel, samt socker och bindeämne. Dessa pastiljer begagnas vid heshet, hosta, slembildning i svalget o. s. v. Äfven finnes i handeln s. k. emssalt, som löses i lämplig mängd vatten och drickes som naturligt emsvatten. C.*
Emspunktationerna. Se Emskongressen.
Emssalt. Se Emspastiljer.
Emsvatten, ett varmt, koksalthaltigt, alkaliskt hälsovatten från flera mineralkällor i Ems (Bad Ems), förnämligast från "Krähnchen"- och "Victoria"-källorna samt den varma "Kesselbrunnen". Det tillhör den grupp af s. k. koksalthaltigt alkaliska (eller "muriatiskt alkaliska") mineralvatten, för hvilken seltersvattnet är en bekant representant. Med en temperatur växlande från 28° till 47° innehåller det på 1,000 gr. 1,4 gr. kolsyradt natron, 1 gr. koksalt jämte små mängder kolsyrad kalk och magnesia med en jämförelsevis stor mängd fri kolsyra (600 kbcm. på 1,000) och är således ett mildt kolsyrevatten af måttlig salthalt. Till sin sammansättning står det emellan vichy- och seltersvattnen, med ung. hälften så stor natriumkarbonathalt, men dubbelt så stor koksalthalt som det förra, och med dubbelt så stor natriumkarbonathalt, men endast hälften så mycket koksalt och kolsyra som det senare. Såsom invärtes medel har emsvattnet, alltifrån den i midten af 1700-talet gjorda upptäckten af "natronvattnets" alkaliska natur, kanske varit det mest ansedda och kända alkaliska hälsovattnet. I allmänhet välgörande vid katarrala åkommor inom såväl respirations- som digestionsorganen, är det dock i synnerhet vid strup- och lungkatarrer som emsvattnet åtnjuter sitt mest stadgade anseende, och källornas olika värmegrad och kolsyrehalt tillåta ett växlande bruk, alltefter katarrens art. Äfven till lokalt bruk, medelst inandning i pulveriserad form, egnar sig emsvattnet väl till dessa sjukdomar. Vid lungsot har man dock ansett en emskur vara snarare skadlig än gagnande. - Oaktadt detta vatten icke, i likhet med selters, kan räknas till läskedryckerna, exporteras årligen öfver 1 mill. krus, i synnerhet från de ofvannämnda svalare och kolsyrerikare källorna. I stället för att, vid användning å främmande ort, ånyo uppvärmas i vattenbad, drickes det oftast försatt med kokhet mjölk. Till bad brukas vatten från andra, hetare källor, t. ex. från den i äldre tider berömda "Bubenquelle". - Genom afdunstning af det naturliga emsvattnet beredes ett källsalt, dels i fast, dels i flytande form, hvilket sistnämnda, i tjugufaldig koncentration, mycket användts till inandning vid svalg- och strupkatarrer. Artificiellt emsvatten användes ofta i stället för naturligt. C.»
Ems-Vechte-kanalen [-fechte-]. Se Ems.
Emsvärjar. Se Ampsivarier.
Emtervik, socknar i Värmlands län. Se Västra Emtervik och Östra Emtervik.
Emtio. Se Emptio.
Emtuleva, en Svenska kyrkans missionsstation i brittiska Transvaalkolonien. Upprättad 1898. Se Mission.
Emu, zool. Se Dromæus.
Emulgendum. Se Emulsion.
Emulgens (Materia emulgens). Se Emulsion.
Emulsin, kem. Se Amygdalin.
Emulsion (af lat. emulgere, mjölka), farm., ett vanligtvis något tjockflytande läkemedel, som är ogenomskinligt och oftast af mjölklikt utseende. En emulsion innehåller ett eller flera fint fördelade och i vatten olösliga ämnen, uppslammade i en vätska genom närvaron af något i densamma upplöst ämne, som föranleder en viss slemmighet eller simmighet, hvarigenom de i vätskan fint fördelade olösliga ämnena hindras att sjunka till bottnen eller förena sig till sammanhängande massor. För att bilda en emulsion erfordras således minst tre olika beståndsdelar: 1. Ett i vatten olösligt ämne, oftast en fet olja, ett harts, en balsam eller stundom någon flyktig olja eller något lättare oorganiskt pulver (emulgendum). 2. Det lättlösliga ämne, som ger åt vätskan den nödvändiga simmigheten (materia emulgens), t. ex. ägghvita, gummi, växtslem, äggula och dylikt, samt 3. Vätskan, vanligtvis destilleradt vatten eller något aromatiskt vatten (menstruum), som skall upptaga de båda förstnämnda beståndsdelarna. - Mjölk är ett bekant exempel på en af naturen själf beredd emulsion, hvari fett (smöret) medelst ägghvita hålles i fint fördeladt tillstånd uppslammadt i vatten. Vissa frön, t. ex. mandel, hampfrö, vallmofrö m. fl., hvilka innehålla en fet olja jämte emulgerande ämnen (emulsin, ägghvita m. m.), behöfva endast väl krossas och utröras med vatten för att bilda en s. k. äkta l. naturlig emulsion. Af
Källa: Project Runeberg ·
