Sida 377
Epitel
finnas därå porträtt af den döde och hans hustru och konterfej af hans förfäder inbäddade i löfverk, omgifna af putti m. m. Representant för en annan riktning är Ehrenstrahls (se denne) epitafium i Stockholms Storkyrka. Under 1600- och 1700-talen skifta epitafiernas former, i oändlighet inom hvad som enligt tidens smak var det tillåtna. Sedan begrafning utom kyrkan blifvit regel, uppsättas epitafier mycket sällan. -a -i. Fig. 2. Epitafium i Sönderborgs kyrka på Als.
Epitel (lat. epithelium, af grek. epi, på, och thele, bröstvårta). 1. Djurhistol., väfnad af celler, som bekläder djurkroppens flesta fria ytor, antingen hudens yta eller ytan af håligheter och rör i kroppens inre. I epitelet ligga cellerna så tätt intill hvarandra, att de till sin form aptera sig efter hvarandra och därvid antaga en polygonal, mångkantad gestalt. På cellernas form inverkar äfven mer eller mindre graden af den spänning, som antingen mera permanent eller mera tillfälligtvis föreligger å den yta, där epitelet uppträder. Så kan t. ex. det epitel, som utkläder urinblåsans inre fria yta, variera ganska väsentligt till sitt utseende, allteftersom blåsan är tom eller fylld. Epitelet hvilar på ett underlag af bindväf (2 å fig. 1). I flertalet fall äro epitelcellerna så anordnade sinsemellan, att de alla (1 å fig. 1) hvila på detta underlag. I vissa fall ligga de dock lagrade på hvarandra, så att endast de djupast liggande cellerna hvila på bindväfven, under det att öfriga
Fig. 1. Slemhinna med enkellagrigt epitel. 1 epitelceller; 2 slemhinnans bindväf.
celler, i flera eller färre skikt, hvila på hvarandra (fig. 2). I förra fallet kallar man epitelet enkellagrigt, i senare skiktadt eller flerlagrigt. Dessa båda hufvudtyper af epitel tillkomma äfven väsentligt olika fysiologiska uppgifter. Så är det skiktade epitelets uppgift oftast att bilda ett skyddande och täckande hölje, under det att de enkellagriga ha högre uppgifter sig förelagda, t. ex. att bilda
Fig. 2. Slemhinna med skiktadt epitel. 1 slemhinnans bindväf; 2 epitelceller lagrade på hvarandra.
sekret, att i första hand mottaga sinnesintryck, att upptaga näring. I öfverensstämmelse därmed äro cellerna i de skiktade epitelen enklare byggda än inom de enkellagriga.
Ett skiktadt epitel utkläder dels kroppens fria yta (epidermis), dels äfven bl. a. munhålan, svalget, matstrupen. Epitelet å sistnämnda ställen tillsammans med närmast underliggande bindväf benämnes slemhinna. Epitelet å kroppens fria yta jämte underliggande bindväf kallas hud. l princip äro slemhinnorna i munhålan, svalget och äfven matstrupen
Källa: Project Runeberg ·
