Sida 202
Eleusinska mysterierna
i Ostindien, på Sundaöarna, i Syd-Kina, i Japan och i synnerhet i hela Afrika, där den mångenstädes utgör befolkningens hufvudnäring, oaktadt det däraf beredda mjölet har en bitter smak; af mjölet bakas ett slags bröd. I Abessinien och hos niam-niam användes dagussa till ölbrygd. Äfven i Indien skattas detta sädesslag högt, emedan det äfven på mager jord ger rik skörd. E. oligostachya odlas som bukettgräs. G. L-m.
Eleusinska mysterierna, en religiös fest, som i forntiden firades i Eleusis (se d. o.) af dem, som efter
firades i månaden boedromion (motsvarande ung. slutet af sept.) och hade till utgångspunkt Aten.
I midten af boedromion började i Aten förberedelserna för de större mysterierna. Från Eleusis hämtades heliga föremål och reliker, som skulle föras dit tillbaka i det högtidliga lakchoståget, i hvilket festdeltagarna några dagar senare skulle vandra från Aten till Eleusis. Så samlades från alla delar af den helleniska världen de, som skulle invigas i mysterierna, efter att förut ha åtnjutit nödig undervisning om dessa af s. k. mystagoger (grek.
Ideal framställning af eleusinska (jämte atenska) gudomligheter och eleusinska präster (efter en antik målning på en vas, funnen i Cumæ och nu förvarad i Petersburgs Eremitage. Själfva vasen synes upptill midt på fig.). 1. Demeter. 2. Persefone. 3. Athena. 4. Afrodite. 5. Artemis. 6. Triptolemos (eleusinsk heros). 7. Hierofanten. 8. Tempel- (offer)- prästen. 9. Härolden. 10, Fackelbäraren (daduchos). Eleusinska mysterierna, en religiös fest, som i forntiden firades i Eleusis (se d. o.) af dem, som efter föregående pröfning samt genom förberedande reningsceremonier och invigning egde rättighet att däri deltaga. Ursprungligen synas dessa mysterier, som årligen firades på hösten, ha varit en skördefest, som af adelssläkterna på den bördiga eleusinska slätten firades i anslutning till gudinnan Demeters kult. När Eleusis förlorat sin politiska själfständighet och införlifvats med det öfriga Attika, blefvo dessa mysterier en attisk statsfest, som stod under uppsikt af den atenske arkont, som kallades "basileus" (konungen), men ledningen af festen låg fortfarande i händerna på de adlige männen i Eleusis. Vanligen menar man med de eleusinska mysterierna de s. k. "större" mysterierna, som firades på hösten, till skillnad från de "mindre" mysterierna, som firades i början af våren i den ett stycke s. om Aten belägna orten Agra och som utgjorde en förberedelse för deltagande i de större mysterierna. Dessa firades i månaden boedromion (motsvarande ung. slutet af sept.) och hade till utgångspunkt Aten.
I midten af boedromion började i Aten förberedelserna för de större mysterierna. Från Eleusis hämtades heliga föremål och reliker, som skulle föras dit tillbaka i det högtidliga Iakchoståget, i hvilket festdeltagarna några dagar senare skulle vandra från Aten till Eleusis. Så samlades från alla delar af den helleniska världen de, som skulle invigas i mysterierna, efter att förut ha åtnjutit nödig undervisning om dessa af s. k. mystagoger (grek. mystagogoi). På det atenska torget höll "basileus" ett hälsningstal, i hvilket han meddelade, att de, som gjort sig skyldiga till något svårare brott, som icke blifvit rituellt försonadt, skulle vara uteslutna från mysterierna. I regel voro jämväl icke-hellener ("barbarerna") uteslutna, men för hellener, kvinnor och män, stod tillträdet öppet. De följande dagarna upptogos af rituella reningar, fastor, offer och andra förberedelser: en dag tågade deltagarna i mysterierna, mysterna (grek. mystai), till hafvet för att rena sig, en annan dag anställdes ett högtidligt statsoffer i Eleusinion (en filial af den eleusinska helgedomen vid sluttningen af den atenska Akropolisklippan), åter en annan dag offrades åt Asklepios i dennes helgedom nedanför Akropolis.
19 boedromion vandrade mysterna i högtidlig procession från Aten till Eleusis. En bild af Iakchos, en med Dionysos nära besläktad gudom
Källa: Project Runeberg ·
