Sida 578
Européen, L´
Öfversikt af Europas stater (Ur G. Sundbärgs "Aperçus statistiques" 1906).
Land. (Datum afser tidpunkten för folkmängdsuppgiften.) Areal, kvkm. Folkmängd. Folkökn. i % under senaste årtionde Inv. pr kvkm. Kvinnor mot 1000 män.
Sverige 31 dec 1904 447860 5 260811 7,95 12 1049
Norge 31 dec. 1903 321477 2 288 535 12,85 7 1 064
Danmark 1903 ............ 142780 2 633 700 13,60 18 l 054
Finland 31 dec. 1903.. 373604 2 816 269 11,25 8 1 019 Storbritannien o. Irland, 30 juni 1905... 31466743 818 89910,371391 051 Nederländerna, 31 dec. 1903. 33 000 5 430 981 14,75 165 1 018
Luxemburg 1 dec. 1902 ....... 2586 241 585 13,05 93 935
Belgien 31 dec. 1903 ...... 29 456 6 985 219 11,54 237 1 013
Tyska riket, 30 juni 1904 ....... 540743 59 495 000 15,89 110 1 032
Österrike-Ungern, 1902-03 .......... 675998 48 334 599 11,03 72 1 025
Schweiz 1 dec 1900 41 424 3 315 443 12,00 80 1 056
Frankrike 17 mars 1901 536464 38 961 945 1,62 73 1 022
Italien 31 dec. 1903 ..... 286589 33 218 398 4,98 116 1 011
Spanien, 31 dec. 1900 .................. 504552 18 618 086 4,74 37 1 049
Portugal, 1 dec. 1900 ................... 92 157 5 423 132 7,39 59 1 090
Ryssland (utom Finl.), 1902 ............ 5016381 112831300 15,51 22 1 038
Rumänien, 31 dec. 1903 131020 6 292 032 11,80 48 974
Serbien 31 dec 1903 48 303 2 624 318 17,14 54 943
Bulgarien, 31 dec. 1901 96 345 3 800 000 17,00 39 966
Montenegro ................. 9 080 250 000 -28-
Grekland okt. 1896 ...... 64 679 2 433 806 14,00 38 921
Kreta, 17 juni 1900 .......... 8 618 310 362-36 962
Turkiet ............................... 169300 6 130 200-36-
Liechtenstein, 1901 ................... 159 9 477-60-
Monaco, 1895 .............................. 2 15 180--- San Marino, 1899 ........................ 61 11 002-180- Andorra 452 5 231-l2-
Europa .................................... 988775741155544011,05 41,6 1 099
och Australien blifvit europeiserad, likaledes stora delar af Afrika och Asien. Särskildt ha de germanska folken, framför allt engelsmännen, varit verksamma på detta område. Ehuru de romanska folken spanjorer och portugiser började den europeiska koloniseringen och fransmännen längre fram utbredde sig än mera, så är i våra dagar det kolonialvälde, som lyder under de romanska folken, till vidd och folkmängd knappt en sjundedel af det germanska koloniområdet. Räknas Turkiet, ehuru det egentligen är en asiatisk makt, till E., så lyda i främmande världsdelar inalles omkr. 557 mill. människor, utbredda öfver omkr. 74 mill. kvkm., under europeiska stater. E:s maktsfär omfattar således mer än tre femtedelar af jordens hela landområde och nära tre femtedelar af dess befolkning. J. F. N
Europa, Peñas de [pe;njas] l. Picos de, berggrupp i norra Spanien, inom Kantabriska bergen, på gränsen mellan prov. Oviedo, Santander, Valencia och Leon. Högsta topparna äro Torre de Cerredo (2,678 m.) och Peña Vieja (2,665 m.).
Europa, en liten ö i Mosambikkanalen, under 22° 19' s. br., förklarades 1897 för fransk besittning i följd af sin utmärkta hamn och sitt strategiskt viktiga läge. Ön är obebodd och saknar dricksvatten, men hamnen har rymlig ankarplats med 13-20 m. djup.
Europa, Punta de, den sydligaste udden på Gibraltarhalfön.
Europæus, David Emanuel Daniel, finsk språkforskare, f. 1820 i Savitaipale, Viborgs län, d. 1884 i Petersburg, blef student 1844, var 1845-48 sysselsatt med runosamling i finska och ryska Karelen, Ingermanland och inre Ryssland och lämnade såsom frukt af detta arbete betydande bidrag till 2:a uppl. af E. Lönnrots Kalevala, där Kullervo-episoden till mesta delen härrör från honom. 1852-53 utgaf Finska litteratursällskapet en af honom utarbetad svensk-finsk ordbok. Hans senare undersökningar om finsk-ugriska räkneord och namn voro af mindre värde. E:s egendomliga lynne hindrade honom att söka en fast verksamhet.
Européen, L' [löråpeä7], en internationell, i Paris 1900-06 på franska utgifven veckotidskrift, uppsatt till stor del för finska samt äfven för svenska pengar, som skulle kämpa för sanningen, utan tanke på penningförvärf, och särskildt för de svagare och förtryckta nationernas rätt. Ett af dess närmaste mål var häfdandet af Finlands sak mot Ryssland, men den behandlade dessutom särskildt internationella spörsmål och koloniala frågor, däribland också förhållandet mellan Sverige och Norge, hvarvid tidningen, som äfven hade understöd af norska Nobelstiftelsen, i en serie artiklar hänsynslöst och ovederhäftigt tog Norges parti. Den leddes först af den holländske rättslärde Van der Vlugt, sedan af historikern Seignobos och novellisten Herold samt slutligen af La Chesnais. Af medarbetarna märktes bl. a. A. Leroy-Beaulieu, Jaurès, Francis de Pressensé, Pierre Quillard och Marcel Collière. En bland aktieegarna utbruten schism föranledde 1905 upprättandet af
Källa: Project Runeberg ·
