Sida 577
Europa
stadsbefolkningen i E. 1860 beräknas ha upptagit 26 proc. af folkmängden, men numera 36 proc. I det germanska E. ("Nordväst-Europa") har städernas andel under samma tid vuxit från 34 till 51 proc. i det romanska ("Sydväst-Europa") från 34 till 45 proc., i Öst-Europa från 11 till 16 proc. Af städer med öfver 50,000 inv. fanns år 1860 ett antal af 133; nu åter hinner antalet till omkr. 370. Af E:s hela folkmängd bodde förstnämnda år endast 8 proc. i dylika städer, numera åter 17 proc. På hvarje tusental inv. i E. räknar man f. n. årligen 8 giftermål, 36 födelser och 24 dödsfall. För människosläktet i dess helhet anses födelsernas antal numera utgöra 42 på tusen och dödsfallens 33. Öfverskottet skulle alltså för hela släktet utgöra ung. 9 årligen på tusen inv., men i E. utgör detsamma 12. (G. S-g.)
Näringar och kommunikationer, I E. finnas omkr. 1 mill. nomader; alla öfriga invånare äro bofasta. E:s viktigaste näring är jordbruk, ehuru det icke längre finnes något folk, som uteslutande lefver af detta. Af E:s areal (bortsedt från Island, Färöarna, Malta och de allra minsta staterna), 950,8 mill. har, äro 271,8 mill. (28,e proc.) odlad jord, 139,7 mill. (14,7 proc.) naturlig äng, 314 mill. (33 proc.) skog och 225,3 mill. (23,7 proc.) annat slags jord. Af den odlade jorden voro (1901) 3,9 mill. har trädgård, 9,2 mill. vinland, 160,6 mill. odlade med säd, 17,5 mill. med rotfrukter, 26,5 mill. med foderväxter, 8,6 mill. med andra växter samt 45,5 mill. trädesjord. I medeltal voro 1896-1900 43 mill. har besådda med hvete, 41,8 mill. med råg, 17,1 mill. med korn, 31,9 mill. med hafre, 10,7 mill. med majs och 11,6 mill. med potatis. Hela skörden af de fem viktigaste sädesslagen steg 1896-1900 i medeltal till 1,367,8 mill. deciton samt 1904 till 1,526,6 mill. deciton. Dock räcker skörden endast undantagsvis till att täcka behofven. 1896-1900 steg den årliga bristen på hvete och råg i medeltal till 60,9 mill. deciton samt 1901 till 99,4 mill. deciton. Däremot uppvisa åren 1902-04 ett årligt öfverskott af skördadt hvete och råg af i medeltal 18,3 mill. deciton. Den årliga skörden af potatis steg 1896-1900 till 1,045,8 mill. deciton, hvilka täcka konsumtionsbehofvet. Af vin producerade E. 1898-1902 i medeltal årligen 134,7 mill. hektoliter (mot 13,4 mill. hl. i andra världsdelar). Af husdjur egde E. omkr. 1900: 42,2 mill. hästar (mot 45,7 mill. i de öfriga världsdelarna), 124,9 mill. nötkreatur (mot 277,8 mill. i de öfriga världsdelarna), 184,2 mill. får, 20,3 mill. getter och 65,s mill. svin (mot i de andra världsdelarna 333 mill. får, 48 mill. getter och 82,4 mill. svin). - Skogsbruket är för stora delar af E. en mycket viktig inkomstkälla. De förnämsta exportländerna äro, ordnade efter värdet af exporterade oarbetade trävaror, Österrike-Ungern, Sverige, Ryssland, Finland och Norge. Af ännu större betydelse är bergsbruket. Under 1896-1900 producerades i medeltal årligen i E. utom Ryssland (hvars produktion ej skiljes från Asiatiska Rysslands, men endast i fråga om guld i Ural, järn och stål samt stenkol är af någon betydenhet) 7,791 kg. guld, 533,227 kg. silfver (däraf 194,844 i Spanien och 178,033 i Tyskland), 350,154 ton zink, 443,028 ton bly, 83,768 ton koppar, 21,1 mill. ton tackjärn (25,5 mill. ton 1903), 13,4 mill. ton stål (17,8 mill. ton 1903), 435,4 mill. ton stenkol (däraf 212,3 mill. ton i Storbritannien och 129,3 mill. ton i Tyskland). 1903 uppgick stenkolsbrytningen till 498,9 mill. ton, däraf 234 mill. ton i Storbritannien och 162,5 i Tyskland. - E:s industri öfverträffar ännu öfriga världsdelars i både mångsidighet och kvantitet. Dess i ekonomiskt afseende viktigaste branscher äro bomulls- och metallindustrierna. Antalet spolar i bomullsindustrien beräknades 1903-04 utgöra omkr. 83,5 mill. (mot 22,9 i Förenta staterna); för öfriga industrier saknas sammanfattande sifferuppgifter. - Världsdelens handel stiger till nära 70 proc. af hela jordens. De europeiska staternas sammanlagda införsel belöpte sig 1896-1900 årligen till i medeltal 28,729,7 mill. kr. och deras utförsel till 23,198,5 mill. kr. E:s handelsflotta (af fartyg om 50 ton och däröfver) beräknades af A. N. Kiær för 1902 stiga till 13,103 ångbåtar om 13,468 mill. ton och 19,349 segelfartyg om 5,622 mill. ton eller tillsammans 32,452 fartyg om 19,090 mill. ton eller i förmedladt tontal (d. v. s. segelfartygens tontal + 3,6 gånger ångfartygens tontal) 54,130 mill. Lägges därtill de europeiska besittningarnas i andra världsdelar, stiger summan till 38,319 fartyg om 56,669 mill. ton eller 88 proc. af hela jordens tontal. E:s största hamnstäder med hänsyn till tontalet af från utlandet ankomna eller dit afgångna fartyg voro 1903 London (19,0 mill. ton), Antwerpen (18,1 mill. ton), Hamburg (16,5 mill. ton), Liverpool (14,5 mill. ton), Rotterdam (13,6 mill. ton), Cardiff (13,2 mill. ton), Marseille (11,3 mill. ton) och Genua (10,0 mill. ton). - Längden af E:s järnvägar steg 1903 till 302,002 km. (medan Förenta staternas i Amerika voro 334,100 km.). Af de europeiska järnvägarna voro år 1900 128,336 km. statsbanor och 157,273 km. enskilda banor. Det kapital, som i dem nedlagts, beräknades till 73,8 milliarder kronor. Antalet postanstalter steg 1902 till 141,484; antalet befordrade bref och bref kort var öfver 10,5 milliarder och alla postförsändelser tillsammans öfver 18 milliarder stycken. - Telegraflinjernas längd var 1902 854,792 km. (trådlängden steg till nära 3,5 mill. km.); antalet telegrafstationer utgjorde 87,930 och antalet taxerade telegram 273,4 mill., däraf 65,6 mill. internationella. Telefonapparaternas antal 1903-04 beräknades till 1,24 mill.
Politisk indelning. I E. finnas f. n. 77 stater, nämligen 45 monarkier och 31 republiker, hvartill kommer skyddsstaten Kreta. Af dem äro dock 51 stater förenade i två förbundsstater: Tyska riket, som omfattar 4 konungariken, 6 storhertigdömen, 5 hertigdömen, 7 furstendömen, 3 republiker och ett riksland (inalles 26 stater), samt Schweiz, som består af 25 stater (kantoner); dessutom äro Österrike och Ungern samt Ryssland och Finland förenade med hvarandra i unioner, och tre stater stå under främmande öfverhöghet, nämligen Andorra under Frankrikes samt Kreta och Bulgarien under Turkiets. Bland Europas stater intaga 6 rangen som stormakter, nämligen Frankrike, Storbritannien, Preussen (Tyskland), Österrike-Ungern, Ryssland och Italien. Af dessa höra tre till den germanska rasen, två till den romanska och en till den slaviska.
Egendomligt för E. är, att många af dess stater förvärfvat sig kolonier i andra världsdelar och därigenom bidragit till att utbreda europeisk kultur i dessa. På detta sätt har största delen af Amerika
Källa: Project Runeberg ·
