Sida 259
136. Kinnekulle efter Oktavia Carlén m. fl. (IV)
kyrktornen i Lidköping och på Kållandsö, här de blänkande spirorna på Leckö slott och åt ett annat håll tornen i Mariestad. På motsatta sidan af Vänern, som ligger nere vid Kinnekulles fot lik »en blank jättesköld», ser man i det aflägsna fjärran Värmland som en blånande strimma. En skogrik ögrupp, Djurön, ligger midt i sjön som en ofantligt stor snäcka. Det är bucklan på jätteskölden.
I forna dagar tändes på Kinnekulles topp vårdkasar, då ofred var i landet. Härifrån spridde de upptända eldarna sitt flammande sken vida omkring i bygderna.
Leckö slott.
2.
Kinnekulle har en aflångt kägellik form och sluttar sakta åt norr, öster och söder men är något brantare åt väster, där berget sänker sina rötter i Vänerns djup. Från Västgötaslätten kan man redan på omkring nio mils afstånd se det som en liten upphöjning öfver himlaranden.
Kinnekulles största längd är tretton kilometer, dess bredd sju kilometer och dess höjd 235 meter öfver Vänerns yta. Berget har således en icke obetydlig utsträckning
Källa: Project Runeberg ·