Sida 1009
Australien.
413
kraftigt romantikernas färgsträtvan och förkärlek för att behandla ämnen och skildra scener från långt aflägsna trakter. Detta märkes framför allt i hans praktfulla österländska dikt Paradiset och perin.
Ett drag, som redan hos sjöskolan hade framträdt ganska bestämdt, var den böjelse att i dikten infläta filosofiska spekulationer, som vi redan förut observerat inom den engelska poesien. Hos Byron fanns den nog, men alltid i en klar och behärskad form. Hos den, som följde honom närmast i spåren, den våldsamme och ateistiske, men ärlige Shelley kommer denna böjelse tillbaka och antager den dunkla f orm, som utbildad blir karakteristisk för den engelska poesien i vår egen tid.
Sjette tidrymden.
Vår tid. 1850-
Inom de filosofiska disciplinerna har England, som allt sedan Locke varit initiativets land, gått främst inom den riktning, hvars mål det varit att sammansmälta naturvetenskap och filosofi och i den senare tillämpa den förras metod. Vi ha här namn, som vi endast kunna nämna i förbigående, då en behandling af dessa litteraturföreteelser ligger utom vårt arbetes plan, men som vi dock ej kunna under tystnad förbigå, vi ha Charles Darwin, Herbert Spencer och John Stuart Mill, utvecklingsteoriens förkämpar inom naturvetenskapens, filosofiens och samhällslärans olika områden.
Inom den rena skönlitteraturens gebiet ha vi att uppmärksamma två riktningar, den s. k. metafysiska poesien och den realistiska romanen. Båda två äro sanna uttryck för vår tid, men båda sträcka sina rötter till flydda epoker.
Den metafysiska poesien, d. v. s. den poesi, som i dikten inlag-ger ett vanligen tämligen mystiskt tankeinnehåll, som berör lifvets viktigaste frågor, tillvarons mystér, förbindes genom Shelley och sjöskole-författarne med gångna epoker. Den upptager endast i stället för flydda tiders vår egen tids spekulationer öfver dessa frågor.
Dess förnämsta målsmän äro Algernon Charles Swinburne, som i detta fall går längst, samt Alfred Tennyson, en mera retoriskt anlagd natur.
Den moderna engelska romanen leder sina anor från de kritiska tidskrifternas och familjeromanens dagar. Den har till sitt tanke innehåll och lifsåskådning bibehållit en utprägladt idealistisk karakter, men i formen gått verklighetsskildringen så nära in på lifvet som möjligt.
De två största namnen där äro Charles Dickens, de fattigas skald, som i sina romaner förberedt en hel social omhvälfning, samt William Thacke-ray, som i oöfverträffliga bilder än satiriskt och än humoristiskt fram-
Källa: Project Runeberg ·
