Sida 1058
Australien.
4()2
poesiens historia: den franskt-klassiska, den nyromantiska och den nationella.
Den första tidrymdens främste man är diktaren Dershavin, Katarinas hofskald och ej blott tsarinnans, utan tsardömets entusiastiske f örh ärligare.
Inom den andra tidrymden, hvars skalder framför allt påverkades af Byron, möter oss den ryska konstpoesiens hittills ryktbaraste namn Alexander Puschkin (1799-1837), som i sin poetiska berättelse Eugene Oneiiin väl efterbildat tonen i Don Juan, men ock genom de bilder
ur Rysslands folk- och societetslif den innehåller anslagit de toner, som starka trängt fram under den tredje tidrymden. Hade Puschkins lif ej i förtid brutits - han stupade, blott 38 år gammal, i en duell - hade nog detta själfständiga nationella drag i hans diktning framträdt med allt större klarhet.
Till samma tid som Puschkin hörde ock den ypperlige lyrikern Ler-montoff och den man, som bildade öfvergången till den nuvarande nationella tidrymden, Nikolai Gogol (1808-1852).
Denne har dels i en del af sina skisser tagit upp folkvisans ämnen, dels i andra skisser, som den ryktbara Kapprocken, och i sin komedi Revisorn gifvit uppslaget till de satiriska skildringar ur det samtida ryska samhällslifvet, framför allt inom ärnbetsmannaklassen, som just jämte de psykologiska analyserna karakterisera det nuvarande skedet i Rysslands litteratur.
Detta är som sagdt nationellt. Till formen kan väl det sägas att dess författare stå i beroende af det västra Europas realister. Rättvisare torde dock vara att säga, att det rådt växelverkan mellan ryssarne och dem, ty hvad särskildt den psykologiska romanen beträffar, . ha nog västerländingarne lärt lika mycket af ryssarne som tvärt om.
Turgen jeff.
Källa: Project Runeberg ·
