Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

1) elektricitetskällan, vanligen ett galvaniskt batteri eller en magneto-induktionsapparat (se följande);

2) telegraflinjen, som öfverför elektriciteten från den ena stationen till den andra;

3) telegrafapparaterna för telegrams sändning och mottagning.

Bland den mängd olika telegrafapparater, som uppfunnits, skola vi redogöra något för visaretelegrafen och Morses skrifapparat.

Fig. 67.

Visaretelegrafen (fig. 68) består af en tafla vid hvardera ändan af linjen. Båda dessa taflor äro försedda med visare, som kunna röra sig rundt samt därvid inställas på alfabetets bokstäfver, som befinna sig vid skifvans kant. När visaren å afsändningsorten vrides, rör sig mottagningsstationens visare på samma sätt, beroende därpå, att strömmen växelvis slutes och öppnas, hvarigenom en elektromagnet i mottagningsstationen växelvis drager till sig ett ankare, som af en fjäder sedermera lösryckes. Detta ankare står medelst en steghake i förening med ett slaghjul, som sättes i rörelse och meddelar sin rörelse åt visaren. Man har således endast att afläsa den bokstaf, där visaren ett ögonblick stannar.

Morses skrifapparat (fig. 69) utgöres ock väsentligen af en elektromagnet, som för hvarje gång strömmen slutes drager till sig ett ankare, fäst vid en häfstång, hvars andra ända är försedd med ett stift. Då ankaret neddrages, höjer stiftet en pappersremsa upp mot en färgad rulle, som då lämnar ett aftryck på papperet. Då papperet af ett urverk drifves framåt, komma dessa aftryck att följa på hvarandra utefter pappersremsan och utgöras af punkter eller streck, hvilka alltefter den ordning, hvari de följa på hvarandra, angifva den ena eller