Sida 1049
Australien.
cykel, som höjt honom till, icke blott Finlands, utan äfven Sveriges störste fosterländske skald, Fänrik Ståls sägner, dessa odödliga bilder ur Sveriges och Finlands sista gemensamma kamp mot den gemensamme arffienden.
I rent episk diktning har Runeberg i formen gått i antikens skola. Sina ämnen har han delvis fått från den gamla gaeliska bardpoesien, såsom i Kung Fjalar, dels tagit från folklifvet, fattadt mera realistiskt, såsom i Klgskyttarne, eller mera romantiskt, såsom i Na-deschda.
Han ar den mest konstnärligt behärskade af nordens episka diktare och står i objektivt lugn vid sidan af Göthe.
Som lyriker erinrar han äfven om denne, i det att han företrädesvis odlat vislyriken.
Äfven på dramats område har han i Kungarne på Salamis skapat ett af antik skönhet omstrål adt konstverk.
De cfterklangsdiktare, som framträdde efter de stora, togo alla i viss mån intryck vare sig af nya skolans män eller af Tegnér.
Deras diktning var oftast mjuk och vacker i formen, men led hos många af en något sjuklig sentimentalitet, hvartill man redan kunde se spår hos Franzén.
l synnerhet har Bottiger blifvit ansedd som typisk för denna riktning.
Kraftigt fosterländska toner anslogos dock äfven af den af Das junge Deutschland påverkade Talis Qvalis (K. V. A. Strandberg), en af de många utmärkta öfversättare, på hvilka vår senare litteratur är rik.
I Orvar Ödd (O. P. Sturxen-Becker] fingo vi vår förnämste kåsör och en varm frihetsifrare samt en elegant formkonstnär därjämte.
Frihetsträngtan och en berättigad protest mot den romantiska sentimentaliteten gick äfven genom Vilhelm v. Brauns friska och humoristiska, men väl själfsvåldiga diktning.
För teatern verkade vår mest nationelle lustspelsförfattare August Blanche, som dessutom genom sina »Bilder ur verkligheten» intager hög-rang som novellist.
Manligt ädel i sitt skaldskap är Bernhard Elis Malmström, blid och älsklig finnen Zakarias Topelius.
Runeberg-.
Källa: Project Runeberg ·
