Sida 1036
Australien.
440
som i sitt fyra band digra arbete Atland ville bevisa, att Sverige var jordens äldsta rike. att historiens förnämsta folk haft sin vagga där, ja, att paradiset »stått bland svenska isar».
Dessa storhetsdrömmar, förklarliga under tider, då vi fyllde hela Europa med dånet af våra vapenbragder, ha nu skingrats för den vetenskapliga forskningens ljus, men inom naturvetenskapens och läkarkon-stens område glänser ännu liudbecks namn som ett af våra främsta.
På öfvergången till frihetstiden står Jakob Frese (1690-]T2y), som i sina senare dikter röjer en innerlig vemodsfull känsla.
Fjärde tidrymden.
Frihetstiden, Engelskt och franskt inflytande. 1720-1770.
Denna tid, som i politiskt hänseende företer en bild af så mycket förfall och så många svikna förhoppningar, är inom litteraturen i många fall kraftig, blomstrande och löftesrik.
Framför allt träder Sverige inom olika vetenskapsgrenar då fram i första ledet af Europas nationer. Linné (1707-1778) för genom sitt sexualsystem den botaniska vetenskapen in på nya banor och sprider sitt lands rykte i vida kretsar. Svedenborg börjar en ny religiös rörelse, som för hans namn långt utom fäderneslandets gränser, och vinner hemma såsom naturforskare lika stor ära som i utlandet såsom religionsfilosof och andeskådarc.
Den historiska vetenskapen, grundlagd af Messenius, Tegel och Peringsköld, vinner genom den grundlärdc Lagerbring nya områden och tränger i Dalins lättfattliga framställning ner till skilda samhällsklasser.
Språkvetenskapen går med jättesteg framåt under. Johan Ihres ledning, och prosans konst odlas af talare, sådana som llöpken och Tessin. Komanen och tidningslitteraturen hålla sitt inträde i vårt land, påverkade af de exempel de engelska prosaisterna gifvit. Mörk inför den sedelärande romanen, och Jakob Wallenberg ger oss i Min son på galejan humoristiskt liffulla bilder i Swifts och Holberg» maner.
Poesien vinner nu en förut ej uppnådd formell klarhet och elegans genom inflytandet från Frankrikes pseudoklassiska författare. Akademier samt vittra och vetenskapliga samfund uppstå och bära vittne om de maktägandes omvårdnad om de andliga intressena. Så stiftas J735 Målare- och bildhuggareakademien, 173V) Vetenskapsakademien, 1753 Vitterhetsakademien och 1771 Musikaliska akademien.
Äfven författarne börja nu sluta sig tillsammans i litterära samfund, som bli af icke ringa inflytande, såsom t. ex. det af fru Norden-flycht stiftade sällskapet lltilc dulci (Nytta och nöje) med dess förgreningar i Uppsala och Lund.
Den nya smakriktningen inom litteraturen förmedlas af Triewald, som i Boileaus maner satiriserar föregående periods diktning, hvilken
Källa: Project Runeberg ·
