Sida 1038
Australien.
442
Charlotta Nordenflycht (1718-1763), som i sina dikter lämnar ett stort utrymme åt en dock något väl sentimental känslas utbrott och som i sällskapet Utile dulci samlar kring sig en krets af unga sångare, bland hvilka två blefvo af betydelse för vår poesis utveckling genom att än mera afgjordt än frihetstidens föregående diktare ansluta sig till den från nästa periods början allenahärskande franska smaken. Dessa båda diktare voro Gustaf Filip Creutz och Gustaf Fredrik Gyllenborg.
Creutz (1731--1785) är mest känd genom sin ljufva herdeidyll Atis och Camilla. Gyllenborg (1731-1808) har genom sin beskrifvande dikt Årstiderna infört den naturmålande poesien hos oss och genom sitt långa epos Tåget öfver Bält den art af episka dikter, hvartill Trissino gaf uppslaget i Italien och som i Frankrike alstrade Franciaden och Henriaden för att sedan gå ut öfver Europa.
Med dessa skalder ha vi både i fråga om tiden och smaken hunnit fram till nästa epok.
Femte tidrymden.
Den Gustavianska tiden. Franskt inflytande. 1770-1809.
Efter den lysande vetenskapliga blomstringen under frihetstiden inträder under Gustaf III:s tid vår sköna litteraturs guldålder. Gustaf själf var lifligt intresserad för allt, hvad konst och litteratur, en-kanneligen teater, hette, och häri var själf både verksam som författare och vår främste mecenat. Han understödde med öppen hand litteraturens idkare och stiftade 1782 vår nationella scen som en smakens och sedernas odlingshärd samt 1786 Svenska akademien att här efter mönstret af den franska skolan utbilda och vårda litteraturen samt ansa språket.
Gustafs afsikter voro fosterländska, och han brann af begär att skapa en inhemsk litteratur. Men som den liksom hvarje barn måste gä i skola, innan den själf blef mogen, vände han sig utåt för att söka sina mönster och kastade då naturligt nog sina blickar på det land, som vid denna tid var hela Europas förebild, på Frankrike.
Den franska smaken, som under frihetstidens slut .vunnit allt större insteg, blef under Gustaf allénarådande.
I Frankrike härskade nu upplysningstidehvarfvet med dess nedbrytande, skeptiska och frivola lynne, med den förståndsmässiga, mera negativa riktningen representerad af Voltaire, den nydanande, på natur och känsla ropande företrädd af Eousseau.
Hvar och en af riktningarna fick här sina representanter. Den förståndsmässiga, mera akademiska representerades äfven hos oss af de akademiska författarne, de egentliga så kallade gustavianerna. For
Källa: Project Runeberg ·
