Sida 1096
Australien.
500 .
med en bågfris emellan; kring koret och andra viktigare delar ersättas dessa stundom af öppna gallerier.
Hufvudfasadens dörr har ett half rundt tympanon, och öfver den ligger ett stort cirkelformigt sä kalladt hjulfönster.
I allmänhet ser man i kyrkans yttre utstyrsel en sträfvan att utmärka grunddragen i dess konstruktion och inre indelning.
Naturligtvis företer stilen emellertid en ganska olikartad karakter i olika land.
l Tyskland, där den är själfständigast utbildad, skilja vi mellan tre olika grupper. Dels funnos i de sachsiska landen kyrkor med platt tak, såsom t. ex. G-odehardskyrkan i Hildesheim, dels hvalfkyrkor i Rhentrakten, såsom kyrkorna i Mainz och Speier, och sin höjdpunkt når den tyska romanska arkitekturen i domen i Bamberg, där båda skolornas egendomligheter sammansmält.
En särskild grupp bilda kyrkorna i nordöstra Tyskland, i hvilkas bildning teglet kommit till användning och nödvändiggjort vissa modifikationer och där ytdekorationen mycket fått träda i den kraftiga profileringens ställe.
l Frankrike härskar, framför allt i södern, tunnhvalfvet, såsom i domen i Toulouse. I norden utbildas en kraftig, men kärf stil med uppåtsträfvande torn.
I Italien förete de romanska kyrkobyggnaderna i regeln den egendomligheten, att klocktornet fortfarande bildar en fristående byggnad för sig. Man kan dessutom skarpt skilja mellan två olika grupper: den, som ansluter sig till basilike-formen, och den, som, följande byzan-tinska mönster, närmar sig centralbyggnadsformen.
De romerska kyrkorna hålla i allmänhet fast vid basilikeformen. Af de andra är San-Marco-kyrkan i Venedig den mest lysande representanten.
På Sicilien märker man genom spetsbågens inträdande inflytande från islam. Praktfull är där domen i Palermo.
I Spanien visa de romanska kyrkorna först inflytande af de sydfranska, sedan af morernas byggnadskonst.
I England ha de romanska kyrkorna grofva pelare, men eget nog ha de lätta, platta trätak öfver hufvudskeppet. Däremot äro sidoskeppen i allmänhet hvälfda.
I Skandinavien märkas inflytanden från olika håll: i Danmark i Roeskildes domkyrka från de öst-tyska tegelkyrkorna, i Trondhjems domkyrka i Norge visar sig i tvärskeppet och kapitelhuset, som än i dag äro romanska, engelskt inflytande och i Sverige i Lunds domkyrka inflytande från rhengruppen.
Mest originella äro de norska träkyrkorna från denna tid, med ett öfver allt af låga gångar omgifvet kvadratiskt midtrum, tak med synligt bjälklag och utomkring omgifna af ett öppet galleri. Taket
Källa: Project Runeberg ·
