Sida 1100
Australien.
504
fasaden och ett öfver skeppens korsning. Dessutom förses hvarje sträf-pelare med ett litet torn, en s. k. fial.
Liksom väggarna delas tornens murar i pelare och höga fönster, och spirorna resa sig höga och spetsiga i luften, lifvade utefter sina kanter af små stenblommor eller krabbor samt öfverst krönta af en korsblomma.
Hufvudfasaden får en rik utsmyckning. Den spetsigt hvälfda porten bildar ett perspektiviskt hvalf, prydt-med kolonner och bildstoder under prydliga baldakiner.
Öfver den ha vi det stora runda fönstret kvar, siradt med rikt rosverk.
Den vertikala indelningen af byggnaden utmärkes af sträf pelarna, fialerna och spirorna, den horisontala af fasadens olika våningar och gallerier.'
Slutligen är kyrkan både in- och utvändigt prydd med en massa s.kulpturframställningar, statyer, fantastiska djurbilder och strängt stiliserade bladornament.
Gotiken genomlöper tre utvecklingsskeden. Det första är strängast och enklast. Denna tidrymd räcker från midten af 1100- till början af 1200-talet. Dess 'blomstring inträder under 1200-talet. Då är den dj arf väst och klarast. På 1300-talet vinner den i prakt, men förlorar i klarhet. Dekoreringen blir alltmer fantastisk. Detta märkes bäst på fönstren, i hvilkas rosverk man börjar efterbilda eldtungor och fiskblåsor. Yi äro inne på den s. k. flamboyentstilen.
G-otikens hemland är Frankrike, och här framträder den i all sin storhet och egendomlighet.
Den första utbildade gotiska kyrkobyggnaden är S:t Denis vid Paris.
Den franska gotiken utmärker sig genom sitt stränga genomförande af systemet både i fråga om plan och konstruktion.
På den stränga stilen lämna katedralerna i Chartres och Reims samt Notre Dame i Paris prof, på den rika och fria katedralerna i Beau-vais och Rouen samt på flamboyentstilen Normandiets kyrkobyggnader.
l Nederländerna framträder gotiken framför allt i profanbyggnaderna, stadshusen och gillenas hus med deras höga klocktorn och spetsiga gaflar.
Städerna ha nu framträdt som en makt bredvid kyrkan och riddar-ståndet, och arkitekturen, som under den romanska epoken mest tjänade kyrkans behof, börjar nu äfven att träda i tjänst hos städernas rika borgerskap.
Den tyska gotiken är senare än den franska och ansluter sig till en början till denna. Rikast och praktfullast är inom denna gren den ryktbara domen i Köln med dess väldiga hvalf, rika kapellkrans och jättehöga dubbeltorn.
Källa: Project Runeberg ·
