Tillbaka Read Runeberg

Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium

Originalsida 1111
Originalsida 1111
Originalsida 1110
Originalsida 1111
1110–1111

Sida 1111

Australien.

515

palats, af hvilka den del af slottet i Heidelberg, som kallas Otto-Hein-richsflygeln, är den vackraste representanten. Ett försök att efterbilda denna stil är gjordt i västra hörnhuset mellan Sturegatan och Karlavägen i Stockholm.

Den barockstil, for hvilken slottet i Versailles var ett typiskt uttryck, efterbildas på ett torrt och liflöst sätt under 1700-talet vid alla de furstehof, som bildade sig efter Ludvig XIV:s som mönster. En ädlare och renare stil ser man i Fredrik II:s slottsbyggnader i Berlin och Potsdam samt på en del hus i Wien och Ntirnberg.

I England liksom i Tyskland lefde gotiken länge kvar, ja, har egentligen aldrig varit utdöd.

Renässansen tog därför aldrig riktig fart där. Man ser dock verk af den i den elisabetska tidens palats samt i S:t-Paulskyrkan med dess väldiga tredubbla kupol.

I Nederländerna öfvergår renässansen snart till en barockstil till-lämpad på tegelbyggnaden, som utmärker sig för höga svängda gaflar och altanprydda torn. Denna renässansstil utbredde sig öfver norra Tyskland samt till Danmark, där den blomstrade upp uti Kristian I V: s slottsbyggnader Fredriksborg och Rosenborg.

Af denna tysk-danska tegelrenässans äro våra gamla vasaborgar Gripsholm, Vadstena, Kalmar slott m. fl. samt, delvis med barocktillsatser, de flesta af våra gamla palats och herresäten, som uppstodo efter trettiåriga krigets slut, påverkade.

Af byggnader i mera ren barock ha vi här i Sverige främst att nämna riddarhuset och öfverståthållarhuset i Stockholm, på hvars gård barockens falska perspektiv fått en högst karakteristisk användning.

Vår förnämsta barockbyggnad, som genom ädelheten i sina proportioner och den värdiga enkelheten i sin utsmyckning mycket närmar sig renässansen, sådan den framträdde i de romerska palatsen, är dock Stockholms slott, fulländadt af vår störste arkitekt Nikodemus Tessin d. y. (1654-1728).

Nutidens byggnadskonst.

Om man redan i renässansens och barockens skapelser varsnat ett upptagande af äldre former, som dock genom det sätt, hvarpå de tillämpades, bildade en ny stil, så blir under den nyaste tiden detta drag af os j älf ständighet än mera märkbart.

Hela vårt sekels byggnadskonst är i det allra närmaste eklektisk, d. v. s. hämtar sina mönster från olika håll.

Äldre stilar studeras med noggrannhet och tillämpas med större

Källa: Project Runeberg ·