Sida 726
Nordamerika.
130
vinningslystnad och råhet stundom framträda. En oöfverstiglig klyfta skiljer den härskande befolkningen från de af denna djupt föraktade negrerna, de forna slafvarnes ättlingar i södern, som för närvarande torde uppgå till inemot 9 mill. och föröka sig med stor hastighet, men hafva mycket svårt att höja sig till den hvite mannens odlingsgrad och förmåga af själfstyrelse. Väster om Mississippi kringströfva ännu två till tre hundra tusen indianer, som med stolt förakt af visa hvarje tillägnande af den hvite mannens kultur och stundom bereda nybyggarne och förbundsregeringen stora svårigheter. Den senare har för deras uteslutande besittning afsatt icke obetydliga landsträckor i västern, där dock blott ett fåtal af dem ägnar sig åt åkerbruk, medan den stora mängden fortfar att lefva jägarens och krigarens vilda lif. Till västkusten har Kaliforniens guld lockat ett par hundra tusen kineser, hvilka äro ytterligt hatade af de hvita arbetarne, emedan deras till det minsta möjliga inskränkta lefnadsbehof tillåta dem att nöja sig med en orimligt låg aflöning och därigenom nedtrycka de annars ganska höga arbetsprisen. - I enlighet med landets fria författning råder den vidsträcktaste religionsfrihet, och folket är deladt i en oräknelig mängd sekter af protestantiskt ursprung, bland hvilka metodister och baptister räkna de flesta bekännarne. G-ent "emot de sinsemellan oeniga sekterna står den romersk-katolska kyrkan såsom en fast sluten enhet, för närvarande med omkring 10 millioner bekännare, och dess hastiga tillväxt, företrädesvis genom den ovanligt starka invandringen af okunniga och fanatiska irländare, har börjat ingifva statsmännen allvarsamma bekymmer. En annan följd af landets fria författning är att folkets upplysning utgör det förnämsta föremålet för de styrandes omsorger, och folkbildningen står fördenskull synnerligen högt, ehuru ännu mycket återstår att uträtta bland de okunniga invandrarne och negrerna.
Det område, som nu utgör Förenta staterna, ansågs af de spanska upptäckarne utan värde och ofverläts af dem till andra europeiska folks täflan. Fransmännen besatte Mississippis och S:t Lawrenceflodens mynningar och behärskade därigenom de stora vattenvägarna till det inre, medan holländare och svenskar for en kort tid satte sig fast vid flodmynningar på den östra kusten- kring det nuvarande New York och Fila-delfia, men snart måste afstå sina besittningar åt engelsmännen. Dessa hade i början på 1600-talet grundat plantagekolonier på sydöstra kusten, medan svärmiska, frihetsälskande puritaner, som i hemlandet förföljdes för sin religion, å Nya Englands kust i nordöst sökte en fristad för sig och sin tro. De engelska nybyggena i vildmarken vunno en hastig uppblomstring, och på 1700-talet utkämpade England med Frankrike den afgörande strid om landets besittning, som 1763 ledde till det franska väldets fall i Amerika. Då de engelska nybyggarne sågo sig säkra för yttre fiender, upptogo de med kraft striden med moder-
Källa: Project Runeberg ·
