Sida 728
Nordamerika.
132
landet för sin rätt till själfstyrelse och själfbeskattning, och då England ej ville gifva efter, afgåfvo dess tretton kolonier 1776 sin själfständighetsförklaring och slöto sig samman till ett statsförbund under namn af Nordamerikas förenta stater. Med fransk och spansk hjälp försvarade de under Washingtons kloka, fosterländska ledning sin själfständighet, som af England 1783 erkändes. 1789 antogs efter långa strider Förenta staternas konstitution, och Washington blef den nya unionens förste president. Sedan dess har landet haft att fägna sig åt en utveckling utan motstycke i folkens häfdaböcker, i synnerhet sedan en regelbunden ångbåtsförbindelse med Europa börjat hit öfverföra de väldiga utvandraremassor, som här söka sig en drägligare tillvaro och med otrolig hastighet lagt Mississippidalens rika slätter under plogen. Under tiden har Unionen utvidgat sitt område genom att på fredlig väg förvärfva halfön Florida från Spanien och Louisiana, hvarmed då förstods hela västra Mississippidalen, från Frankrike samt efter ett krig på 1840-talet från Mexiko eröfrat norra delen af dess område med det guldrika Kalifornien. En anledning till ständiga inre slitningar utgjorde negrernas slafveri, som tidigt infördes vid plantagerna i södern och ej kunde tillintetgöras med mindre än ett fyraårigt, blodigt inbördes krig 1861-65. Unionens framsteg hafva därefter fortgått efter samma jättelika måttstock som förut, och ehuru mörka punkter ingalunda saknas i dess samhällslif, synas dock nästan oöfverskådliga utsikter öppna sig för dess framtid.
Det amerikanska samhället är uppbyggdt af utvandrare ur de klasser, som i Europa funnit sig undertryckta, och har därför helt naturligt utbildat sig på bredaste demokratiska grund med allas, frihet och jämlikhet som mål. Då hufvudmassan af folket tillhör den germanska stammen, hafva dess uråldriga rättsgrundsatser bildat hela samhällsordningens grundval. Bredvid den politiska friheten råder fördenskull den vidsträcktaste själfstyrelse, och de mindre samhällena ordna hvart inom sig sina särskilda angelägenheter. Unionen bildar således ett förbund af själfständiga stater, hvilka i sin ordning bilda föreningar af sig själfva styrande kommuner. Förenta staternas folk äger högsta makten och väljer själft med allmän rösträtt sina representanter och sin styrelse så väl inom det mindre som det större samhället. I spetsen för hela Unionens styrelse står en president, vald af folket för fyra års tid genom elektorer, särskildt utsedda för detta ändamål. Bredvid honom står kongressen, som består af två kamrar, representanthuset, valdt af hela folket i särskilda, efter folkmängden ordnade valkretsar, och senaten, med två ledamöter från hvarje stat, utsedda af staternas lagstiftande församlingar. Hvarje stat har sin egen författning med en folkvald guvernör och en legislatur eller landtdag med två på olika sätt utsedda kamrar. Med odlingens utbredande öfver västerns vildmarker har staternas antal ökats från det ursprungliga tretton till fyrtiotvå, hvarjämte i de yttersta ut-
Källa: Project Runeberg ·
