Sida 732
Nordamerika.
136
den skogbetäckta halfön Yucatan mot de västindiska öarna och i nordväst Gamla Kaliforniens långsmala halfö bortom den Kaliforniska viken. Klimatet är vid kusterna hett och osundt, men på höglandet svalt och hälsosamt, ehuru ganska torrt, särdeles i norr. Nederbörden är ej så stor, att mera betydande vattendrag kunna uppstå, och floderna stanna vanligtvis i sjöar i det inre. Där fuktigheten räcker till, är marken ytterst fruktbar och gifver rika skördar af majs, bomull m. m. Aker-' bruket ligger dock i lägervall liksom bergsbruket, hvilket fordom gaf silfver i oerhörda massor, men tillströmmande kapital från Förenta staterna börjar nu alltmera tillgodogöra de rika naturliga tillgångarna. På en yta, omkring fyra gånger så stor som Sveriges, bo här vid pass 12 mill människor. Den härskande befolkningen är af spansk härkomst och delar sin stams allmänna karaktersdrag, men långt talrikare äro indianerna, som här ägna sig åt åkerbruk och andra fredliga näringar, samt blandningsraser mellan dem båda. Den romersk-katolska religionen är rådande, och kyrkans makt är mycket stor liksom okunnigheten och vidskepelsen, i synnerhet bland den indianska befolkningen. Denna härstammar från de gamle aztekerna, som vid spanjorernas ankomst voro landets herrar och uppnått en märkvärdigt hög grad af civilisation, där visa och milda lagar på ett underligt sätt blandades med grymma och blodiga religionsbruk. De hade stiftat ett rike, större och mäktigare än den nuvarande republiken och där åkerbruk och industri nått en hög utveckling, men som ej kunde hålla stånd mot spanjorernas tapperhet och öfverlägsna krigskonst. Den spanska eröfringen (omkr. 1521) bragte den gamla kulturen till undergång, och landet försjönk i barbari och förfall under den hårda, godtyckliga spanska styrelsen, som i hög grad förtryckte hvita och indianer. Med förenade krafter af kastade dessa omkring 1820 det spanska oket, och landet har sedan dess skakats af ständiga inre oroligheter, under hvilka det än varit kejsardöme, än republik. För närvarande bildar det ett republikanskt statsförbund efter Förenta stabernas mönster under skäligen lugna inre förhållanden. Hufvudstaden Mexiko (330,000 inv.), vid en sjö på den inre högslätten, var de gamla konungarnes praktfulla säte och har sedan dess varit en af de största städerna i det spanska Amerika.
Söder om Mexiko utgör Centralamerikas breda landtunga ett föreningsband mellan världsdelens norra och södra hälfter. Landet är i det inre bergigt, vid kusterna fuktigt, och de ymniga regnen i förening med den starka hettan framkalla en nästan drifhuslik växtlighet. Naturens rika håfvor tillgodogöras dock föga af den glesa befolkningen, som till mindre delen består af spanjorer, till den större af half vilda indianer, förslappade af det heta klimatet. Större delen af landet bildar efter frigörelsen från Spanien fem små republiker, som ligga i ständig fejd med hvarandra och af hvilka Guatemala i norr är den största. De
Källa: Project Runeberg ·
