Läsebok för folkskolan: Afdelning 3, 4, 5 och 6

stödja honom, oeh Gustaf följde dem tillbaka till det älskade fosterlandet.

222. Den flyende Gustaf Vasa,

»Se Norges fjäll! De snart mig skola skilja från Kristians våld. Ack, arma fosterland, må bland ditt folk en kraftigare vilja mer lyckligt lösa dina träldomsband!

Hur länge skall tyrannen sprida fasa?»

Så klagar flyende den ädle Vasa.

Men utur Sälens dystra skogar skalla dalmannaropen: »Gustaf, Gustaf, kom!

Yi följa dig, med dig gå svenskar alla.

I fosterlandets namn vänd om, vänd om!» Och fjällens genljud återgåfvo orden, och räddning skänktes arma fosterjorden.

223. Gustaf Vasas befrielsekrig.

Sedan Kristian Tyrann lagt Sverige under sig, sökte han kväfva all lust till resning hos de underkufvade. Han lät därför aflifva en stor mängd människor och hotade att låta uppsätta en galge vid hvarje länsmansgård samt förordnade, att bönderna skulle lämna från sig sina bågar och armborst. Därjämte pålade han nya gärder. När ryktet om allt detta kom till Dalarne, väckte det oro i sinnena. En mängd bönder samlades i Mora och valde Gustaf Eriksson till sin höfvitsman.

När regeringen i Stockholm fick höra talas om upproret i Dalarne, skyndade den att underrätta Kristian därom. Därjämte försökte den kväfva resningen genom fredliga medel.

När detta icke lyckades, började den pröfva andra medel än bud och bref för att få bukt med dalkarlarne. En här af 6,000 man utrustades. Den bröt upp från Västerås, tågade mot Dalarne och lägrade sig söder om Dalälfven vid Brunnbäcks färja. Från andra sidan närmade