Sida 606
oi K i si.--
381. Greklands frihetsstrid.
1.
Cyrus efterträdare på Persiens konungatron voro liksom han mäktiga furstar och gjorde anspråk på att behärska hela Asien. Yid dess västliga kust stötte de dock på ett folk, som icke utan stor motsträfvighet underkastade sig deras makt. Detta folk bestod af greker, som flyttat från sitt hemland och redan blifvit mäktiga genom idoghet och en vidsträckt handel.
Dessa greker gjorde efter en tid uppror mot den persiske konungen Darius och fingo hjälp af sina stamförvan-ter i det egentliga Grekland. De kufvades dock af öfver-makten, och den segrande persiske konungen tänkte sedan blott på hämnd mot de greker, som bistått dem. Han af-sände mot dem först en flotta, men den led skeppsbrott vid grekiska kusten. Han afsände då ännu en annan och dessutom en krigshär, men hären blef slagen ej långt från Atens murar, och flottan kom med skam tillbaka. Persernas väldige härskare vredgades. Men döden träffade honom kort därefter, och Grekland fick sålunda fred några år.
2.
Hans son och efterträdare, Xerxes, fullföljde sin faders planer. Grekerna, de förvägna, som vågat trotsa Persiens ofantliga makt, skulle straffas och underkufvas. En oräknelig här samlades, och konungen förde den själf genom Mindre Asien mot Europa. Han tyckte sig vara en gud, när han såg denna tallösa människomassa, som var redo att utföra hans bud, och ej ens för naturens krafter ville han böja sig. När stormen slog sönder de bryggor, han lagt öfver sundet mellan Asien och Europa, skall han hafva låtit straffa böljorna genom att låta piska dem med järnkedjor.
När han sedan väl var kommen öfver på Europas strand, lät han räkna sin här. Dennas tal skall hafva utgjort två och en half million krigare, skaror, sammanförda från alla folk mellan Medelhafvet och Indiska oceanen. Flottan, som var samlad vid kusten, utgjordes af tolf hundra stridsfartyg.
