Sida 224
Uppsala universitet, stiga upp klockan fyra. Under sin första regeringstid skall Kristina hafva haft samma vana. Ämbetsverken öppnades klockan sex. Vid Karl IX:s hof åt man middag mellan tio och elfva och kvällsvard mellan fyra och fem. Ännu vid midten af sextonhundratalet åto de förnäma middag klockan elfva förmiddagen.
Samfärdsmedlen voro föga utvecklade. Stora voro ock i vårt land hindren för anläggandet af vägar. Väldiga skogar betäckte nämligen landets yta, och kärr och sten-bunden mark funnos i öfverflöd. Så ägde t. ex. Tiveden, som skiljer Svealand från Götaland, en bredd af tio mil och kräfde vid denna tid tio dagar för att genomfaras. Först i Karl XI:s tid blef vägen öfver skogen farbar för vagnar.
I allmänhet voro den tidens vägar föga annat än ridvägar, som vanligen följde de ursprungliga stigarna, och som därför slingrade sig backe upp och backe ned. Under Gustaf
II Adolf och sedan under förmyndarregeringen arbetade man kraftigt på anläggandet af ordentliga vägar. Gemen-ligen färdades man till häst, men, när vinterns is och snö slogo brygga öfver vattnen och öppnade vägar öfver allt, använde man släddon, och då kunde man resa snabbt. Herrskapsvagnar voro i början af århundradet sällsynta, men efter dess midt fanns redan ett stort antal sådana. Rikskanslern Axel Oxenstierna klagar, att i hans ungdom kunde en ärlig släkt vara belåten med gångare och sadel, men att numera hvar och en måste hafva hästar och vagn.
Folkskolor funnos ännu endast undantagsvis. I åtskilliga församlingar gaf klockaren en tarflig undervisning i att läsa, möjligen äfven i att skrifva och räkna. Kyrkan var allmogens egentliga skola och bibeln med katekesen därför enda grunden för dess bokliga bildning.
243. Tåget öfver Bälten 1658.
1.
Konung Karl X, hvilken under sitt krig mot Polen i början hade haft en nästan sagolik framgång, fick snart
