Sida 393
hvad än för straff du Svea ämnar för hvad hon fordom brutit har, hon bär det nöjd, om blott du lämnar dess sekelgamla frihet kvar.
Den är dess stöd i mulna faror, dess tröst i hvarje bleklagd sorg, dess värn mot öfvermaktens skaror och starkare än Sveaborg.
303. Bibeln, böckernas bok.
Underliga bok! Hvilka sällsamma öden har du ej gått igenom, hvilken väldig kraft har du ej vecklat ut, väckande, tröstande, stärkande, världseröfrande! Årtusenden hafva försvunnit, sedan du rann upp som en lifvets källa i den smäk-tande världsöknen, och ännu kväller källans våg lika ren och klar. Lögnens alla listiga konster hafva icke förmått grumla den, ondskans alla hätska makter hafva icke förmått gömma den undan eller hämma dess gång genom världen. Den har flödat ut från trakt till trakt, från land till land, och, hvarhelst de klara vatten gingo fram, hvad där blef en grönska och växt, hvad där blef en odling och ans i den förut oröjda vildmarken! Se i hednalandet, hur de vilda, otyglade lidelserna låta människorna lefva i ständiga strider, laster, brott, hur på sammanlefnaden blir tryckt en stämpel af djurisk råhet, som hindrar äfven den rent mänskliga lyckan att spira upp och veckla ut sig; men bibeln kommer, och där blir ordning och lagbundenhet, där blir trygghet för egendom och lif, där blifva milda seder, där blir öfver sammanlefnaden alltmer utbredd en rättfärdighetens och kärlekens ande, hvilken röjer undan mycket af det elände och den jämmer, som är en syndens frukt, låter uppblomstra äfven en rent mänsklig odling, gör möjligt ett tillgodogörande af så många glädjeämnen, af Gud gifna åt jordens arma barn. Och i det kristnade landet, blicka in i ett hem, där bibeln ej är öfvad! Hvad där är en ytlighet, hvad där är en flärd och fåfänga, hvad där är mycket kif och split, hvad där är en oro på grund af nöjeslystnad och förvärfsbegär! Men bibeln kommer dit in, och se, hur allt blir annorlunda! Där blir icke mindre glädje där inne, fastmer en större, men den blir renad, förädlad, helgad, där blir så stilla, så kärleksvarmt, där blir en ordningsfullhet och trohet i flit som icke förr. Och låt oss framför allt se på den enskilda människan! Där gick en ogudaktig man, som ingen högre lefnadsregel visste än denna: låt oss äta och dricka, ty
Läsebok för folkskolan. 49
