Sida 678
ligt mod, frihetsälskande och redlig. Dessa tvenne män ärar historien såsom grundläggare af Amerikas själf ständighet.
Sedan England lidit flera nederlag i Amerika och fått ännn flera fiender, hvilka ville begagna tillfället att störta England frän dess höjd, fann det sig föranlåtet att genom freden 1783 medgifva de amerikanska fristaternas oaf-hängighet.
Staterna voro vid unionens bildning 13. Ar 1890 upptogs den fyrtiotredje staten i unionen, hvars flagga skall vara försedd med lika många stjärnor, som unionen har stater.
399. Franska revolutionen och Napoleon den förste.
I det adertonde århundradet såg det icke väl ut i Frankrike. Dess konungar hade begagnat sin makt på sådant sätt, att undersåtarnes vördnad förbytt sig i hat; dess adel hade förlorat all aktning men ville ändock behålla en mängd för folket betungande företrädesrättigheter; dess kyrka hade börjat göras till föremål för åtlöjet men ville ännu härska öfver samvetena och undandraga sig allmänt medborgerliga förbindelser. Öfver allt rådde missnöje, och detta missnöje underhölls mångenstädes af stor nöd.
Därtill kom, att nya läror började förkunnas bland folket. »Alla människor skola vara fria och jämlika, ty de äro födda därtill.» I denna sats fann man ett budskap, som skulle omskapa världen och göra den lycklig. Det fordrades nu endast att röja ur vägen allt, som kunde binda människors frihet och hindra dem att vara bröder och jämlikar. Och på den grunden fälldes en förskräcklig dom öfver Frankrikes konung, adel och kyrka, när år 1789 den franska revolutionen utbröt.
Folkets ombud inkallades. Dessa ombud togo snart makten ur konungens hand. Man nedbröt de gamla stats-fängelserna och upphäfde med ett slag alla adelns och kyrkans företrädesrättigheter. De, som ej ville foga sig i den nya ordningen, flydde ur landet, och de, som sökte att göra motstånd, blefvo i hundra- och tusental dödade. Konungen
