Sida 587
kakor. I handeln förekommer kakaon på senare tider ofta i form af pulver. Äfven bönornas skal användas till en dryck, som kallas kakaote.
376. Tahiti.
1.
Ön Tahiti är medelpunkten för de franska besittningarna i Stilla hafvet. Den består af två nästan cirkelrunda delar, som äro förenade genom en 2 km. bred landtunga. Den nordvästra delen kallas Stora Tahiti och den sydöstra Lilla Tahiti.
Största delen af ön upptages af ett vildt bergland, i hvars midt höga toppar resa sig. Från denna berggrupp utgå åsar, som bilda små högslätter och därefter småningom blifva allt smalare, till dess de slutligen sänka sig mot den smala, jämna kuststräckan. Mellan åsarna ligga smala, fruktbara dalar. Grenom dessa flyta klara bäckar, som komma från de trånga klyftorna i höglandet och i skummande forsar skynda ned till hafvet.
Jordmånen består i höglanden af mager lera men i dalarna och kustlandet af en bördig mylla. Regntiden varar från slutet af november till utgången af mars. Luften är nästan alltid blå och ren samt så varm, att man knappt behöfver hyddorna för att skydda sig, men dock icke för het, enär den afkyles angenämt af hafsvindarna. Växtligheten är mycket yppig. Där växa palmer af olika slag, brödfruktträd, citron- och apelsinträd, bananer, sockerrör och förträffligt kaffe samt batater, meloner och ananas; trädartade nerier, praktfulla stockrosor med eldröda blommor, doftande rosenbuskar, vackra slingerväxter och sammetslena gräsmattor förhöja landets skönhet. Djurriket är icke så rikt som växtriket. Boskap har blifvit införd, men tillgången på bete är knapp. Svin förekomma i mängd och träffas förvildade i skogssnåren. Rofdjur och giftiga ormar finnas icke. Af fåglar träffas endast få arter. De allmännaste äro dufvor och papegojor. Däremot är hafvet rikt på fisk af många slag. Sköldpaddor träffas understundom, och många arter snäckor, koraller och haf sdjur kunna samlas på de omgifvande ref ven.
