Sida 460
timmermän ställningarna vid linsen, som de liålla på att bygga, och dricka te mellan bjälkar, mnrsten och kalk. Mästare, gesäller och lärpojkar i hvarje handtverk, tjänare i familjerna, matroser på skeppen, soldater i kasernerna och de sjnka på hospitalen — alla skola hafva te vid den tiden. I England har teet blifvit en nödvändighetsvara.
Yi gå vidare och komma till upplagsställena för tobak, hvilka äro of van jorden, och till förvaringsrummen för vin, hvilka äro under jorden. De förra delas i tre grupper. Först hafva vi cigarrhuset, hvarest ofta 1,500 stora kistor af mahognyträ stå bredvid hvarandra. Hvar och en af dessa kistor har i allmänhet ett värde af 2,000 kr. Tillsamman kosta de således omkring 3,000,000 kr. Yidare komma vi till det så kallade elithuset, där de bästa tobakssorterna förvaras. De ligga invecklade i buffelhudar eller andra konstiga inpackningar. I England förarbetas en stor del däraf till fina cigarrer. Andtligen komma vi till drottningens packhus. Det sträcker sig öfver en yta af omkring 10 hektar, och öfver denna stora yta hvilar ett tak på en ofantlig mängd pelare. Komma vi in här, då de .stora tobakssändningarna komma från Amerika, finna vi knappt en plats obegagnad i den stora byggnaden.
Slutligen gå vi ned i vinkällarna. Hvar och en af oss får en gruflampa. Parvis gå vi sedan ned i de mörka hvalfven. Gångarna mellan vinfaten äro beströdda med sand och belagda med järnvägsskenor, på det man lättare må kunna flytta de tunga faten. Rundt omkring oss se vi endast fat vid fat. Matt lysande oljelampor hänga i taket. Den källare, vi besöka, upptager en yta af många hektar, och de med skenor belagda gångarna hafva en längd af öfver två mil. Den är den största af vinkällarna och sannolikt det största underjordiska hvalf, som i våra dagar blifvit upp-fördt af människohänder.
337. Stenkolen.
Bland de ämnen, människan hämtar ur jordens innandöme, är helt säkert intet, som är af sådan betydelse för
