Sida 303
följd däraf att fortfarande förestå regeringen som riksföreståndare och uppmanade riksdagen att skyndsamt utarbeta den nya statsförfattningen.
Följande dag utsågs det utskott, som skulle utarbeta den nya regeringsformen. Detta valde till sin sekreterare den snillrike Hans Järta. På den korta tiden af fjorton dagar fullgjorde utskottet sitt uppdrag. Äran härför tillkommer egentligen Järta. Utskottet sökte framför allt att med sans och måtta fördela makten mellan konung och riksdag, på det att fördärfliga slitningar mellan dem skulle kunna förebyggas.
Sedan den nya regeringsformen blifvit antagen af riksdagen, erbjöds kronan åt hertig Karl. Han lofvade att styra riket enligt den nya författningen och blef hyllad som Sveriges konung den 6 juni 1809.
262. Sveriges grundlagar.
1.
De grundlagar, som vid 1809 års riksdag antogos af riksdagen och stadfästes af Sveriges konung, äro med undantag af riksdagsordningen ännu gällande i vårt land, ehuru tid efter annan mindre förändringar däri vidtagits. De bära samtliga vittne om stor vishet och måtta. 1809 års grundlagar voro icke i allt nya för sin tid, utan många bestämmelser trädde blott å nyo i kraft efter en mellantid af oinskränkt konungamakt för att förbehålla åt svenska folket dess urgamla fri- och rättigheter, nämligen rätten att deltaga i lagars stiftande, att beskatta sig själft och att yttra sig om rikets ärenden. Man sökte i de nya grundlagarna förhindra de olägenheter och de missbruk, som förekommit under flydda tider, och man bestämde genom grundlagsbud så väl konungens makt som riksdagens rättigheter. Grundlagarna innehålla sålunda bestämmelser om huru makten i samhället skall handhafvas, huru staten skall styras och statens angelägenheter förvaltas, huru styrelsen och folket genom dess ombud skola samverka ^amt om de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma statsmakterna och folket,
