Sida 1081
Australien.
485
\l\UY
Sin själfständiga utveckling fick den, när statslifvet i Grekland nått stadga och utbildning.
Man kan i dess utveckling särskilja tre epoker, den första från Solon till perserkrigen (590-480 f. Kr.), den andra från perserkrigen till macedoniska väldets framträdande (480 - 350 f. Kr.) och den tredje från denna senare tidpunkt till Greklands undergång.
Den första tidrymdens tempel ha en sträng och allvarlig karakter. Man möter såväl ioniska som doriska, de ioniska mest i Mindre Asien, de doriska i Grsecia magna (Storgrekland) i södra Italien.
Af de ioniska är Artemis' tempel i Efesos, påbörjad t 550 f. Kr. och förstördt af Herostratos, bekant. Det var en 225 fot bred och 425 fot lång, hypetral dipteros, Greklands största tempel och an-sedt för ett af världens sju underverk.
Af de doriska templen från denna tid voro de på Sicilien och i P ses tum mest ryktbara.
Under den andra tidrymden, den grekiska konstens gyllene ålder, når äfven arkitekturen, fram-för allt i Ättika, där dorisk sträng-het och ioniskt behag paras, sin högsta utveckling.
Mest berömdt af alla denna tids byggnadsverk är Athen s borg Akropolis med den samling af ädelt sköna byggnader, som där fanns.
Främst såg man den mäktiga ingången, Propyleerna.
En 21 meter bred marmortrappa, flankerad af kolonnprydda fasader, förde till en ståtlig pelarhall. Fasadens gafvel uppbars af 6 kraftiga doriska kolonner. Mellanrummet mellan de mellersta var störst och visade, att det var en portbyggnad man hade för sig.
Propyleerna uppfördes af Mnesikles och voro färdiga 431 f. Kr.
Inkommen på det inhägnade området såg man midt framför sig Athenes kolossalbild; till höger reste sig det allvarligt sköna Parthenon, till vänster låg det behagfulla Erechteion.
Parfchenon, det åt stadens skyddsgudinna Athene helgade templet,
."S-S-Korintisk kolonn med takresning.
T
Källa: Project Runeberg ·
