Sida 211
B. Fanerogamer eller fröväxter.
211
andra omslutande ringar. Emedan hvar och en betecknar tillväxten under ett år (rättare en växtperiod), kallas de årsringar. Genom att räkna dessa kan man bestämma ett träds ålder.
Hos sådana träd (och örter), hvilkas frön gro med ett hjärtblad, är stammens byggnad något olika. Kärlknippena ligga hos dem icke i en krets, utan strödda öfverallt i stammen; detta synes bäst på en afskuren rotting. Några årsringar bildas därför icke, stammen tilltager föga i tjocklek, utan blir mycket smärt (t. ex. bamburör). - Från stammen gå kärlknippena ut i bladen och f_ förgrena sig där; de kallas då nerver.
Bladet. Hos fleråriga växter anläggas blad- och blomknoppar om hösten i vinkeln mellan stammen och de gamla bladen. Knopparna skyddas mot kölden af knoppfjäll. Bladen tillväxa vid basen, i början starkare på undersidan och äro då buktiga nedåt. Sedan tillväxer öfre sidan hastigare ; bladen blifva då buktiga uppåt. Öfre sidan, som får starkare ljus, är mörkare än den undre. Vanligen sitta bladen vågrätt; undantag därifrån göra t. ex. de australiska gummiträden, som vända bladkanterna uppåt och nedåt. De gifva därigenom dålig skugga, men blifva icke heller så varma och afdunsta därför ej så mycket vatten, hvilket är af vikt i vattenfattiga trakter.
Bladen bestå af en utbredd skifva, som ofta med ett skaft är förenad med stammen. Lönnen och smultronörten gifva exempel på skaftade blad, tjärblomstret och gräsen på oskaftade. Efter bladens olika plats skiljer . man på hjärtblad, som finnas redan i fröet och vanligen snart vissna, rotblad, som ofta bilda rosett (gullvifva), stjälkblad och blomblad. En del blad förvandlas till klangen (ärtväxter), knoppfjäll och taggar. Till formen kunna bladen vara jämnbreda, äggrunda, h j ärtlika, lansettlika o. s. v. Bladkanten kan vara sågad (alm), naggad (gullvifva), inskuren (lönn), parflikad (maskros) o. s. v. - Näringsvätskan sprides i bladet genom kärlknippena, här kallade nerver. Dessa kunna förgrena sig på olika sätt. Antingen finnes en hufvud-nerv, som löper ut i bladets spets och utsänder sidonerver, då bladet
Blad af alm.
Källa: Project Runeberg ·
