Sida 218
B. Fanerogamer eller fröväxter.
218
i Norrland gnider mjölkkärlen med denna ört för att åstadkomma tätmjölk. Den har blå blommor, liknande violens, och tjocka blad, som sitta i en rosett vid marken. Dessa senare äro försedda med otaliga små körtlar, som af söndra en syrlig vätska*). Kommer en liten mygga gående på bladet, klibbas hon fast, bladkanten inrullas, och hon fortares. Tätörten kan matas med litet af hvarje: kött, ost, kål, spenat. Körtlarna äro ofantligt talrika. En bladbit stor som en nagel har 25000 körtlar, alla bladen hos en växt l/*-l million.
Ur diken och dammar uppsticka ej sällan under högsommaren stänglar med vackra, guldgula blommor. Lyfter man upp en sådan, finner man, att den saknar rötter samt att den nedliggande stammens grenar uppbära smala blad och en mängd små blåsor (stora som */4 af en ärt). Det är den vanliga blåsörten (Utricularia). Hvarje blåsa är försedd med en liten inåt gående lucka; de små vattendjur, som förirrat sig dit, kunna därför ej komma ut igen, utan svälta ihjäl och uppsugas af växten medelst små hår.
6 ordningen, Gräs. Gräsen äro vanligen örter med ihåligt och ledadt strå. Blommorna bestå af fjäll (agnar) och sitta i ax. Hos många äro frukterna ätliga.
Gräsen äro de viktigaste af alla växter. De-Gräsblomma. ras frukter innehålla stärkelse och kunna därför
malas till mjöl, hvaraf bröd bakas. Detta är i synnerhet fallet med de odlade gräsen eller sädesslagen, af hvilka hvete, råg, korn, hafre, majs och ris äro de förnämsta. De fyra första slagen odlas allmänt i Sverige, de båda senare tillhöra varmare länder. Majsen är ett 2-3 meter högt, bredbladigt gräs, som härstammar från Amerika. Hanblommorna sitta för sig i toppen. De tjocka axen kunna innehålla ända till 600 korn. JRiset är lägre och spensligare. Det utgör den hufvudsakliga födan för Kinas och Indiens folk eller för omkring hälften af jordens invånare. Det odlas på fält, som flere gånger på året sättas under vatten. Frukterna duga ej till mjöl och brödbakning, utan beredas oftast till gryn. - Af mannagräset, som växer i åar och floder äfven hos oss, göras mannagryn. De komma mest från Polen och Preussen. - Vid sjöstränder växer vass, ett bredbladigt gräs med brun blomvippa. På åkrar odlas timotej, ett viktigt fodergräs.
*) Det är denna, som gör mjölken »tät».
Källa: Project Runeberg ·
