Sida 402
Elektricitet
Den elektriska strömmens verkningar kanna indelas i fysiologiska, kemiska, värme, ljus, magnetiska, dynamiska och induktionsverkningar.
Fysiologiska verkningar. Leder man en stark ström genom kroppen in genom ena handen och ut genom den andra, så erfar man i samma ögonblick strömmen slutes en ryckning i handlederna och äfven i armarna och bröstet; likaså, då strömmen öppnas. Dessa verkningar förstärkas i hög grad, om strömmen medelst en s. k. strömbrytare hastigt slutes och öppnas.
Kemiska verkningar. När en elektrisk ström genomgår en sammansatt kropp (elektrolyt), äger en sörderdelning af denna rum, i det en del samlas vid den ena polen, en annan vid den andra polen; dessa båda delar, som frambringas, kunna själfva vara sammansatta. Ledes en ström t. ex. genom syrsatt vatten (fig. 60), så utvecklas syre vid den platta, där strömmen går in, och väte, där strömmen går ut. Utgöres elektrolyten af en haloidförening, såsom smält klorbly eller jodsilfver, utfälles metallen vid den negativa (där strömmen går in) och metalloiden vid den positiva polen. Däremot sönderdelas en lösning af kopparsulfat på det sätt, att metallen utfälles på den negativa polen och resten af saltet vid den positiva, men då denna förening ej består för sig själf, sönderdelar den vattnet, som löst saltet, och upptager väte, hvarvid svafvelsyra och syre bildas. Detta är en s. k. sekundär kemisk verksamhet. På liknande sätt sönderdelas äfven de flesta andra salter, t. ex. zinksulfat, silfvernitrat o. s. v. Innehåller lösningen kaliumsulfat, bildas syre och syra vid den ena polen och kalium vid den andra, men kalium kan ej bestå i en lösning, utan upptager syre och väte ur vattnet, hvarvid kaliumhydrat och väte bildas. Poltrådarnas beskaffenhet kan äfven utöfva inflytande, hvarför man, för att framställa strömmens kemiska verkningar utan sekundära rubbningar, måste använda trådar af platina eller guld. Om man t. ex. vid sönderdelning af kopparsulfat gör bruk af koppartrådar, angripes den positiva poltråden af syret och syran, och kopparsulfat bildas å nyo.
Fig. 60.
Den kemiska verkan en ström utöfvar är lika stor i alla dess delar, så att, om man inför flere sönderdelningsapparater med samma ämnen i samma ström, man erhåller lika mängder sönderdelade. Den mängd af ämnet, som sönderdelas, är beroende af strömstyrkan och ökas med denna. Man använder därför denna verkan för att bestämma strömmens styrka och har antagit som enhet en ampère, hvarmed menas en ström, som på en minut kan sönderdela så mycket vatten, att 10,5 kub.-cent. knallgas bildas. I samband därmed är antaget som enhet för motståndet en ohm, lika med det motstånd, som en
Källa: Project Runeberg ·
