Sida 709
Afrika.
113
till ett af de fruktbaraste länder i världen. Öster om öfre Nilen höjer sig det ansenliga fjällandet Abessinien, nära inloppet till Röda hafvet. Nilens källor voro till för några år sedan okända, men nu vet man, att den upprinner ur den stora sjön Ukereve under ekvatorn, Gamla världens största sötvattenssjö, i Europa kallad Victoria Njansa. Sydöst om denna sjö, ej långt från Indiska hafvet, reser sig Afrikas högsta berg Kili-mandjaro till en höjd af nära 6,000 meter, medan i väster Månbergens föga kända, af urskogar täckta högland utbreder sig i hjärtat af Afrika. Väster om Nilen, vid öknens sydliga rand, ligger den stora sjön Tsad, som från söder mottager floden Schari. Det låga, småkulliga slättland, som från Nilens grannskap utbreder sig söder om öknen intill Atlantiska hafvets närhet, är kändt under namn af Sudan. Kustlandet Guinea och Senegambien skiljes af låga berg från det inre, och väster ut flyter Senegal till Atlantiska hafvet, norr om Afrikas västligaste udde Kap Verde eller Oröna udden, medan den buktiga Niger genom västra Sudan letar sig väg till Guineabukten. Med den sistnämnda skär Atlantiska hafvet norr om ekvatorn ganska djupt in i fastlandet, och kusten, som förut gått från väster till öster, antager från grannskapet af de höga Kameruribergen en sydlig riktning. Söder om ekvatorn utfaller i Atlanten den väldiga Kongo, Gamla världens vattenrikaste flod, öfver 450 nymil lång och som från stora sjöar i midten af Sydafrika går i en ofantlig båge norr ut öfver ekvatorn för att sedan i sydvästlig riktning uppsöka hafvet. Till Kongo afflyter öster ifrån den betydliga sjön Tan-ganjika, söder om Ukereve. Sydvästligaste Afrika är ett ökenland, föga olikt Sahara, ehuru långt mindre, och i Kaplandet längst i söder höja sig åter ansenliga berg. På andra sidan om Afrikas sydspetsar Godahoppsudden och Nåludden vidtager Indiska hafvets kust, som mot nordöst fortsattes upp till världsdelens östspets Kap Guardafui, söder om Arabien. På denna kust utfaller väster ifrån den stora Sambesiftoåen, med de ryktbara Yictoriafallen och som i norr mottager ett tillflöde från den stora sjön Njassa.
Då Afrika blott med sina nordligaste och sydligaste delar skjuter ut öfver det varma jordbältét, är dess klimat ganska hett. Den ansenliga olikheten i nederbörd betingar en däremot svarande olika grad af fruktbarhet. Kring ekvatorn faller hela året om en myckenhet regn, som gifver upphof åt en otroligt rik växtlighet. Men ju längre man aflägsnar sig från ekvatorn, dess mera aftager äfven nederbörden under en del af året, och i bredd därmed minskas äfven fruktbarheten. Omkring vändkretsarna, särdeles den norra, förekomma stora områden, där regn nästan aldrig faller, och som alltså bilda fullkomliga öknar. Först vid världsdelens yttersta nordliga och sydliga utkanter frodas åter växtlifvet under ett svalare och regnigare luftstreck. I öknarnas oaser växer dadelpalmen i stor myckenhet, och bland det inre Afrikas talrika skogs-Enhvar sin egen lärare. 8
Källa: Project Runeberg ·
