Sida 933
Australien.
337
täckterna inledde en ny tid. Den omfattar Europas för den kristna odlingen vunna nationer samt plågar äfven upptaga livad de af den antika kulturen mer oberörda folken (germanerna m. fl.) alstrat före sin öfvergång till den kristna religionen liksom ock litteraturen hos de utomeuropeiska folken efter kristendomens och muhammedanismens framträdande intill nyare tidens början.
Den nyare tidens litteraturhistoria sträcker sig från renässansens och nationallitteraturens början fram till vår egen tid samt omfattar så väl Europas som de andra världsdelarnas kulturfolk.
Gamla tidens litteratur.
Den klassiska litteraturens historia eller gamla tidens litteraturhistoria omfattar, som här ofvan sagts, i denna framställning Greklands och Korns litteratur, under det den hedniska odling, som särskildt inom konstens och litteraturens sfer nådde en hög grad af fulländning, var rådande där.
Här som i fråga om hela den estetiska verksamheten är det Grekland, som är modern, fostrarinnan, det på politikens fält verldsbehär-skade Rom, som är dottern, lärjungen. Litteraturen liksom konsten uppbäres i båda landen af odlingen i dess helhet och företer i jämförelse med så väl medeltidens som den nyare tidens litteratur en mera lugn och harmonisk prägel, når en hög grad af formell fulländning, men saknar det innerligare, mera personliga drag, som det blef den kristna kulturens rol att förläna den. Antikens diktverk göra på oss samma intryck som dess skulpturer, de äro formsköna och linjefasta, de kunna ofta vara fyllda af en kraftig affekt, en skarpt tolkad lidelse, liksom å andra sidan präglade af en ojämförlig mjukhet och behag, men de verka trots detta jämförelsevis kallt och det individuellt karakteristiska träder i viss mån tillbaka för det mera allmänt typiska.
Som nämndt, kommer Grekland så väl till tiden som i vikt och betydelse främst.
Grekland.
Det gamla Hellas' litteraturhistoria delas vanligen i tre perioder, den första, förberedelsens tid eller den homeriska, till 475 f. Kr., den andra, höjdpunktens tid eller den attiska, frän 475-300 f. Kr., den tredje, eller förfallets, från 300 före Kr. till 529 efter Kr. Denna sista period åter sönderdelas i två, den alexandrinska från 300 till 146 f. Kr.., den grekisk-romerska från 146 före till 529 efter Kr.
Enhvar sin egen lärare. 22
Källa: Project Runeberg ·
