Sida 966
Australien.
370
Vi ha här framför allt att nämna den redan i sammanhang med Boccaccio omnämnda dikten af Sannazaro Arcadia, med hjältinnan Amaranta.
Herdedrarnat hade, som redan är nämndt, äfven det som sitt ursprung att räkna Orfeo.
De märkligaste herdedramsförfattarne bli Torqvato Tasso, som skref dramat Aminta öfver satsen: det, som behagar, är tillåtet, samt hans medtäflare Guarini, som skref ett motdrama öfver satsen: det, som är tillåtet, är behagligt.
Härmed ha vi hunnit till renässansens gräns samt i herdedramat sett den gå öfver till rococostilen med dess förkonstling och formherravälde. I nästa epok få vi göra bekantskap med den till sin spets drifna barocken.
Fjärde tidrymden.
Barocktiden. 1600- och 1700-talen.
Som vi sade, är detta förkonstlingens period. Den gamla kraften och inspirationen fanns ej mer, och man sökte ersätta dem genom grann utstofEering och påklistrade bilder. Den gamla lättfärdigheten finns kvar, men glöden är ersatt af beräknad cynism. Till slut börjar åter en reaktion, men som grunden ännu är densamma, blir den, i stället för frisk och naturlig, nykter och torr; barocken har efterträdts af perukstil.
Inom epikens område möta vi tidehvarfvets mest karakteristiska figur, Marini, död 1625. Hans mest kända verk är ett epos i 20 sånger, Adone, hållet i en läcker och elegant form, men öfverlastadt af bilder, sökta motsatser och ordlekar, som fåfängt söka dölja innehållets torftighet. Han var emellertid oerhördt uppburen så väl i sitt eget land som i Paris, där han gjorde ett besök och blef dagens hjälte bland de då härskande vittra damerna.
Den stil han använde, som i Italien kallats concetti, går sedan ut öfver hela Europa; i Spanien kallas den gongorism, i England eufuisin, i Tyskland härskar den under namn af Lohensteinsk svulst i den andra schlesiska skolans verk, och därifrån går den öfver till oss, där Gunno Eurelius Dahlstjerna är den förnämste representanten för den.
Inom det komiska epos ha vi att märka Tassonis epopé La secchia rapita (Det röfvade ämbaret).
Äfven denna art går från Italien ut öfver Europa, och de flesta lands litteraturer ha snart att uppvisa dylika komiska epopeer. Så har Frankrike Boileaus Le lutrin, England Popes The rape of a lock samt Sverige Kudbecks Boråsiad.
Bland tidens lyriker ha vi att nämna Chiabrera, Italiens Pindaros, samt Filicaja, hvars dikt Italia vunnit världsrykte och hvilka båda
Källa: Project Runeberg ·
