Sida 974
Australien.
378
Dialogen i så väl andliga som världsliga spel är i regeln på vers, den från romanserna kända formen redondillas. De världsliga spelen delas i allmänhet i tre akter, men med många scenförändringar eller tablåer. Före de andliga spelen gafs vanligen en prolog, den s. k. loan. Under mellanakterna i så väl andliga som världsliga spel sköt man ofta in en s. k. entremes, ett kort farsartadt mellanspel utan sammanhang med det drama det hängdes fast vid, vanligen framställande någon burlesk scen ur folklifvet.
Den karakter, som fyller det andliga dramat, är naturligtvis en glödande troshänförelse med afgjordt mystisk katolsk prägel. Samma känsla, en svärmiskt glödande tro och ett oförsonligt hat till de otrogna, uppammadt under striderna mot morerna och förut framträdande i folkepiken, återfinner man äfven i det världsliga dramat jämte en stolt, lättretlig och till öfverdrifter ledande hedersuppfattning. Tillägga vi en af det i landet härskande styrelsesättet fostrad blind lydnad och vördnad for konungen, ha vi redogjort för de faktorer, som djupast ingripa i de spanska dramernas handling, sådana de, fullt utbildade, te sig.
Tredje tidrymden.
Den klassiska epoken. Dramats och romanens tid. Slutet af 1500- samt 1600-talet.
Spanien hade nu hunnit höjden af yttre storhet. Den inre freden var betryggad, och det hade, sedan Karl I, »den monark, i hvars stater solen aldrig gick ned», besteg tronen, blifvit Europas förnämsta stormakt.
Storheten gick visserligen genom Filip II:s halsstarrighet och hans efterträdares slöhet fort sin kos, och i landet kväfdes under inkvisitionens och kungamaktens förenade tryck hvarje gnista af andlig och borgerlig frihet. Men detta senare ingick så i Spaniens hela katolskt-religiösa åskådning, att det ej hade samma inverkan, som det skulle ha haft på ett annat folk. Det förra kände man icke ännu tecknen till. Folkets krafter voro spända till sin höjd, och när de politiska ansträngningarna voro förbi och fienderna besegrade, togo dessa krafter sitt utlopp i litteraturen, som nu fick sin klassiska epok.
Som vi redan nämnt, är det framför allt dramat, som nu når sin blomstring. Men äfven epiken, i den form Mendoza i sin Lazarillo gifvit den, den realistiska romanen, når nu sin höjdpunkt.
Här är det Spaniens kanske mäktigaste snille Miguel de Cervantes Saavedray som för utvecklingen till dess spets.
Cervantes föddes 1547 i Alcala de Henarez. Sina studier fullbordade han vid universitetet i Salamanca. Länge fick han dock ej förbli där. Brödbekymren, som under hela hans lif förföljde den store
Källa: Project Runeberg ·
