Sida 977
Australien.
381
han skref lyriska dikter af sällsynt skönhet och behag, han skref noveller, romaner och satirer, men främst ägnade han sig åt dramat. Enligt en uppgift skall han ha skrifvit 1,800 världsliga och 400 andliga skådespel. Han arbetade också med sådan oerhörd lätthet, att han utan den ringaste svårighet fullbordade ett helt drama på några få dagar.
Naturligtvis kunde under en sådan massproduktion icke allt, hvad han skref, bli godt. Planerna i hans stycken äro ofta lösliga, men flertalet af dem äro ytterst lifliga, raska och dramatiskt verkningsfulla. Antikens regler brydde Löpe sig föga om. Hans mål var att skrifva på det vis hans publik tyckte om, och det målet vann han äfven,. Han behärskade under sin lifstid fullständigt den spanska teatern.
Löpes dramer ha framför allt sin tids prägel. De äro trogna spegelbilder af lifvet omkring honom i glädje och sorg, af härligt uppflammande poesi, af mod och stolthet, men äfven af blind lydnad för konungen och fanatisk katolsk renlärighet. De ha i det fallet det utpräglade romantiska drag, som karakteriserar spanjoren, på samma gång som de i skildringen af folkets lif äro djärft realistiska.
Bland med Löpe samtida dramatiker nämna vi framför andra Tirso de Molina (egentligen Gabriel Tellez) död 1648 samt Juan Ruiz de Älarcon y Mendoza, död 1639.
Hos Tirso de Molina når det spanska dramat sin höjdpunkt i fråga om intrigens konstrika flätning. Ett lysande exempel därpå ger hans muntra lustspel »Don Gril med gröna byxorna», där det stundom är alldeles omöjligt att följa handlingens tråd. Af Tirso de Molina är äfven den första och väl äfven den bästa behandlingen för scenen af Don-Juan-sagan Förföraren i Sevilla, förebilden till Moliéres Le festin de Pierre (Det straffade öfverdådet).
Älarcon var mindre uppburen än de andra i Spanien, men har äfven skrifvit förträffliga intrigkomedier, bland dem en Sanningen misstänkt, som i tredje hand är förebilden till Gyllenborgs svenska lust-
Löpe de Vega.
Källa: Project Runeberg ·
