Tillbaka Read Runeberg

Läsebok för folkskolan: Afdelning 3, 4, 5 och 6

Originalsida 553
Originalsida 553
Originalsida 552
Originalsida 553
552–553

Sida 553

231. Uppsala möte efter O. Alin (IV)

Följande dag företogs frågan om Johans gudstjänstordning. Alla förkastade den. Då riktade ordföranden skarpa förebråelser till de präster och särskildt till de biskopar, som så lättfärdigt antagit denna gudstjänstordning. Dessa kommo fram den ene efter den andre, erkände sitt lättsinne och erhöllo förlåtelse. Härefter framträdde drotsen och tackade biskopen i Strängnäs och hans prästerskap för den ståndaktighet, de lagt i dagen under konung Johans förföljelser. I samband med förkastandet af Johans gudstjänstordning beslutade mötet, att Laurentius Petris kyrkoordning skulle följas vid gudstjänsten.

Hertig Karl, som icke deltagit i mötets förhandlingar, godkände dess beslut, sedan några uttryck, som han ansåg luta för mycket åt katolicismen, blifvit ändrade.

Uppsala mötes beslut utfärdades i hertig Karls, rådets och de i Uppsala samlade biskoparnes och meniga prästerskapets namn, men det undertecknades ej endast af dem, som deltagit i mötet, utan sändes i en mängd afskrifter till alla landsdelar, upplästes på tingen och blef öfver allt gilladt och antaget. Det underskrefs af myndigheterna i städerna och bekräftades med landskapens och häradens sigill, hvarjämte många betydande män inom alla samhällsklasser äfvenledes påtecknade sina namn. Urkunden till denna för vår kyrkas bekännelse så viktiga handling förvaras i riksarkivet i ett silfverskrin, som Karl XI lät förfärdiga till jubelfesten 1693.

Uppsala mötes beslut framträdde sålunda i det yttre som ett gemensamt uttryck för svenska folkets vilja, och, att det var ett sant uttryck därför, torde ej kunna bestridas. Stridigheterna om trosläran under Johans tid hade väckt vårt folk ur dess likgiltighet för lifvets viktigaste angelägenheter och hade lärt det inse, att det måste intaga en fast ställning i dessa frågor. Med Uppsala mötes beslut intog det en bestämd ståndpunkt. Svenska folket slöt sig därigenom öppet till den riktning inom reformationen, som bär Luthers namn, och till sin och Europas lycka fick det inom en ej aflägsen framtid visa, att det icke var sinnadt att afvika från den riktningen.

*

Källa: Project Runeberg ·