Sida 1013
Australien.
417
Första tidrymden.
Bildningstiden. -1150.
Litteraturen upptager här dels gamla nationella element, hjältesagor och dylikt - Karl den store låter t. ex. uppsamla gamla på folkets läppar lefvande sägner - dels nya, i allmänhet af religiöst innehåll, men antik form, som komma in genom den segrande kristendomen och förbindelsen med Italien.
Under Karl den store öfverväger ännu det nationella elementet, och det råder ett friskt intellektuellt lif. Under de sachsiska kejsarne däremot öfvergår litteraturen, som då nästan enbart är prästernas sak, till att bli alltmer lärd och främmande för folket. Man skrifver mest på latin. Så gjorde t. ex. den lärda nunnan Roswitha, hvars sedelärande dramer äro affattade på latin efter Terentii mönster.
Dikternas form, som under periodens början och i dikterna med hedniskt ursprung eller hedniska ämnen ännu bibehållit den gamla alliterationen, såsom till exempel i den på 800-talet upptecknade Hilde-brandslied eller i den folkliga, af en bonde affattade, men redan af kristendomen inspirerade dikten Heliand, går så småningom öfver till att upptaga de moderna rimmen, hvilka, såsom det tyckes, utan yttre impuls framträda i munken Otfrids 868 affattade Evangelienharmorii. I denna bok framträder äfven de andligas börjande förakt för folkdikten, och dess inledning är affattad på latin.
Men samtidigt med att de andligas anspråk ökas, aftager Äeras bildning, och mot periodens slut ha de icke längre någon kraft att hålla litteraturen vid makt.
Det är då, samtidigt med korstågen, som riddarne, medeltidens andra mäktiga stånd, öfvertaga ledningen.
Andra tidrymden,
Riddarpoesiens, minnessång arms tid. 1150-1350.
Riddarståndet, som genom korstågen vunnit i anseende och kommit i en befruktande beröring med andra folk, blir nu, som sagdt, det härskande inom litteraturen. De egenskaper, som karakterisera riddar-dikten är ett romantiskt svärmen samt en kvinnodyrkan, som, till en början af ideell natur, öfvergick till att bli ganska sinnlig.
Som riddarne under sin beröring med främmande nationer frän dessa mottogo intryck både i fråga om ämnen och form, är litteraturens skaplynne under denna tid föga nationellt, ända tills mot dess slut Enhvar sin egen lä/rare. 27
Källa: Project Runeberg ·
