Sida 215
B. Fanerogamer eller fröväxter.
215
som liknar båda föräldrarna*). Men huru kommer då frömjölet från den ena blomman till den andra? Öfverförandet kan ske genom vattnet, vinden eller insekter. Vattnet öfverför frömjöl endast hos några få i vattnet helt och hållet nedsänkta växter. Vinden spelar en viktig rol hos barrträd och sädesslag, hvilkas frömjöl stundom af regnet slås ned på marken; man får då ibland höra, att »det regnat svafvel».
Af de djur, som besöka växterna, äro somliga välkomna, andra ovälkomna. Mot de senare söker växten skydda sig, de förra lockar han till sig genom vällukt och prunkande färger. Särdeles ovälkomna äro alla gräsätande djur, ty de afbita och tillintetgöra fortplantnings-organen. Mot dem äro växterna ej sällan skyddade genom gifter, elak lukt (bolmört), taggar (tistel, kaktus), brännhår (nässlor) och borst, eller ock undgå de dem genom att lyfta sina grenar öfver marken (träden). Gräsen skjuta oupphörligt nya skott och ersätta sålunda förstörda delar. Nyssnämnda medel skydda också mot sniglar, maskar och andra krälande djur. Dock äro medlen stundom otillräckliga: åsnan och kamelen äta tisteln trots taggarna. Nästan alla krypande och små flygande insekter äro ovälkomna, emedan de stjäla honungen utan att öfverföra frömjöl. Mot dessa små tjufvar försvara sig växterna genom nedåt riktade hår, borst, taggar och klibbiga körtelhår (hallon- och törnbuske, tjärblomma). De, som växa i vatten, skyddas däraf. Stundom äro blommornas form och honungsgömmets läge så beskaffade, att honungen är tillgänglig endast för större insekter (viol, nyckelblomster). Blomman måste dessutom skyddas mot regn, emedan detta sammanklibbar frömjölskornen och hindrar befruktningen; detta uppnås därigenom, att blomman vändes nedåt eller tillslutes vid fuktig väderlek (maskros). Men om fienderna skola hållas fjärran, så måste å andra sidan bordet stå dukadt för de gäster, af hvilka blomman kan draga nytta. För dem kläder hon sig i lysande färger, för dem utvecklar hon sin vällukt och samlar sin honung. Med dessa medel lockar hon större flygande insekter. Då dessa med sina sugsnablar tömma honungsgömmena, komma de lätt i beröring med ståndarknapparna och blifva inpudrade med frömjöl, som de sedan vid besök hos andra blommor afstryka mot pistillens märke. Skulle insektbesök uteblifva, inträffar ofta själfbefruktning. Kroasering eller korsning är emellertid allmän i naturen, och däraf frambringas talrikare, större och bättre frön än af en tvungen, naturstridig själfbefruktning. Själfbefruktning är dock hos många växter det vanliga.
*) Dylika hybrider förekomma äfven bland människor och djur: såsom mestiz, afkomling af hvit och indian, mulatt af hvit och neger, sambo af indian och neger, kvarteron af hvit och mulatt o. s. v.; mulåsna af hingst och åsna, mula af åsnehingst och sto, rackelhane af orre och tjäder, riporre af ripa och orre m. fl.
Källa: Project Runeberg ·
