Sida 651
Ryska väldet.
55
bodda af en svensk befolkning, som mestadels lefver af fiske och ännu delvis afsätter dess alster på, Stockholm. - Norr om Egentliga Finland ligger Satakunda vid Bottniska viken med handelsstaden Björneborg, vid Kumo älfs mynning, och den ansenliga fabriksstaden Tammerfors i en vacker nejd inne i landet. - Längre mot öster utbreda sig landskapen Tavastland kring Päjäne, Savolaks och Karelen kring Saima och dess förgreningar med Tavastehus, S:t Mickels och Kuopio län. Kuopio är äfven säte för biskopen öfver Kuopio stift. Till det gamla gränslandet Karelen hör äfven största delen af Viborgs län med Ladogas norra strand och Finska vikens nordöstligaste kust. På den sistnämnda ligger Viborg, fordom svensk gränsfästning mol Ryssland, numera genom sitt läge vid Saima kanals förening med hafvet, säte för en betydlig handel med det inre landet. - Vid Bottniska vikens nordliga del ofvanom Kvarken utbreder sig Österbottens vidsträckta lågland. Det öppna slättlandet i sydväst är fruktbart, och rikt på säd (vasaråg) samt säte för en urgammal svensk befolkning. "Den öfriga delen fylles för det mesta af oöfverskådliga dystra skogar och kärr. Vid kusten ligga handelstäderna Vasa och Uleåborg samt det obetydliga Torneå, midt emot Haparanda, vid svenska gränsen.
2. Europeiska Ryssland.
Europas hela östra hälft upptages af en enda omätlig slätt, som nästan uteslutande tillhör det ryska riket, Dess gränser sammanfalla i norr, öster och söder med världsdelens, hvadan den i norr omslutes af Ishafvet med Hvita hafvet, i öster af Uralbergen och den liknämnda floden, i söder af Kaspiska hafvet, Kaukasuslandet, Asovska sjön och Svarta hafvet, mellan hvilka halfön Krim utskjuter såsom rikets sydligaste del i Europa. I sydväst och väster går gränsen i en väldig kroklinje utmed Rumänien, där Donau och dess biflod Prui bilda gräns, samt genom det öppna slättlandet utmed Österrike och Tyskland till Östersjön, som den sedan följer till Finska vikens inre del. Därefter vidtager landgränsen mot Finland, och ytterst i nordväst stöter riket till en vrå af Norge.
Den väldiga ryska lågslätten företer en i hög grad enformig bildning, endast på några få ställen såsom i Valdai-höjåen och nordväst om Kaspiska hafvet höjer det sig öfver 350 meter. Öfver den vida slätten leta sig floderna ined trögt, nästan ända upp mot källan segelbart lopp i väldiga krökningar väg till hafvet. Från Valdai flyta i olika riktningar Volga mot öster och sydöst till Kaspiska hafvet, Dnjepr mot söder och sydväst till Svarta hafvet och Duna mot väster till Riga-bukten, en vik af Östersjön. Volga är Europas största flod, öfver 300 nymil i längd och med ett vidt förgrenadt nät af segelbara bifloder,
Källa: Project Runeberg ·
