Sida 756
Australien.
160
delserna med grannarne lämnade äfven här fältet öppet för deras religioner. Mot den syriska af gudatjänstens styggelser uppträdde i båda rikena en rad af religiöst-demokratiska folkledare, profeterna, - ofta män af hög begåfning, af hvilka bibeln bevarat minnet af de mest framstående, som stundom skrefvo lagar för både folk och konungar. Af de två rikena gick det nordligare, Israels rike, tidigare sin undergång till mötes i kampen mot ett nytt och öfvermäktigt eröfrarefolk. Det var assyriernas folk, som nu vandrade vägen fram till makt och storhet. Med babylonierna hade de länge täflat om främsta rummet bland Eufraidalens folk, sedan de uråldriga turanska väldena försvunnit. Under det deras semitiska fränder i Arabiens öknar fortfarit att lefva under patriarkaliska stamhöfdingar och i Syriens berg och dalar splittrat sig l en mängd små riken, som dukade under for hvarje eröfrare, bjödo de öppna, vida slätterna kring Eufrat och Tigris ett gynnsamt tillfälle för bildande af stora, mäktiga riken. Af de två folk, som där täfla om väldet, framstå babylonierna i sitt stora Babel såsom öfverlägsna i fredlig idrott, som de haft rikt tillfälle att öfva under vården om sitt yppigt fruktbara land, där astronomi och andra vetenskapsgrenar tidigt nått en hög utveckling. Assyrierna åter visade sig i sitt nordligare, mindre fruktbara land alltifrån början som en stam af eröfrande krigare, hos hvilka den mest lysande tapperhet dock var parad med den vildaste grymhet. Mer än en gång gjorde de sig till herrar i Babel, som dock ofta af kastade det tunga oket; och deras eröfringar sträckte sig från Svarta hafvet ända bort emot Indien. Israels rike fick redan i midten af 800-talet f. Kr. känna deras tunga arm; och från denna tid närma sig deras eröfringar alltmera till Medelhafvet och Egypten.
Därmed kan ock forntidens andra tidrymd anses taga sin bör j au (vid 750 f. Kr.). Från denna tid vidgar sig historiens skådeplats, i det alla folk från Indiens gränser till Egypten nu stå i nära beröring med hvarandra. Historiens källor flyta rikligen, sedan det blifvit möjligt att tolka de assyriska kilskrifterna och jämföra deras vittnesbörd med de egyptiska hieroglyfernås samt de grekiska och israelitiska häfde-böckerna. En mera sammanhängande historisk framställning blifver härefter möjlig; och den visar oss en storartad följd af eröfrarestater, som träda fram och kämpa, växa och gå under. Ett statssystem utbildar sig, som med sin stormaktspolitik, sina förbund och motförbund och sina vidtutgrenade diplomatiska förbindelser icke så litet påminner om det moderna Europa. Ur dessa väldens kamp med hvarandra framgår omsider ett enda såsom segrare och samlar mot tidehvarfvets slut för första gången hela österlandets makt på en enda hand.
Främst står i början det assyriska väldet. I olikhet med sina baby-
Källa: Project Runeberg ·
