Sida 927
Australien.
331
tjäna, där han, med andra ord, är sin egen lyckas smed. Med ödesdrama menas det drama, där handlingen ej till sin utgång beror af hjältens karakter,utan där utgången kommer oförtjänt, där en yttre gudomsmakt eller slumpen afgör den, där förbindelsen mellan orsak och verkan ej är rättvis och man ej i handlingens gång ser ett uttryck för den tanken, att all gärning får sin förtjänta lön.
Det antika dramat var i det stora hela ödesdrama, det moderna är, om vi göra ett undantag för det spanska dramat under dess stora tid, frihetsdrama.
En tredje indelning, den vanligaste, är den man gör efter handlingens förlopp och utgång i tragedi eller sorgespel och komedi eller lustspel.
Tragedier kallar man i allmänhet stycken, som få en olycklig utgång. Denna definition är dock hvarken uttömmande eller fullt riktig. Snarare kan man säga, att tragedien framställer de allvarliga konflikter,, i hvilka en person i följd af en ensidighet eller en öfverdrift i sin sträfvan eller sina känslor invecklas och som sluta med hans undergång.
I komedien åter framställes en obetydlig persons missöden i striden med de omgifvande förhållandena, missöden, vanligen framkallade däraf, att han tror sig vara större, än han är. I den verkliga komedien kvarstår hjälten ända till slutet i sin villfarelse och botas ej af några förtretligheter från den.
Tragedien har indelats på många sätt. En indelning är, efter den sfer den rör sig i, uti historisk eller hjältetragedi och borgerligt drama. En annan indelning är i principtragedi, då konflikten framkallas af striden mellan två olika världsåskådningar, och karakterstragedi, där den föranledes af något bestämdt karaktersdrag hos hjälten. I viss mening kan man emellertid säga, att all modern eller all frihetstragedi äfven är karakterstragedi.
Komedien har äfven indelats på flere sätt. Den vanligaste indelningen är i karakterskomedi och intrigkomedi. I den förra beror det komiska mest på karaktersteckningen, i den senare på flätandet af en invecklad och på grund af själfva situationernas beskaffenhet lustig handling. När det senare blir allenarådande, så att karaktersteckningen alldeles blir en bisak, komma vi till den under af delning af komedien, som fått namnet fars. Men man kan äfven indela komedien alltefter de ämnen, med hvilka den sysslar, i politisk komedi, när den gisslar ett visst politiskt tillstånd, i social, när den till föremål för sitt skämt tager befängdheter i samhällslifvet, och i borgerlig komedi, när det är den enskilda personen såsom sådan, som däri framställes i en komisk dager.
Som en blandningsart mellan tragedi och komedi har man i den moderna tiden det s. k. skådespelet, d. v. s. ett drama med allvarlig handling, men lycklig utgång, l de flesta fall låta emellertid dessa skådespel inordna sig under en af de båda hufvudgrupperna.
Källa: Project Runeberg ·
