Läsebok för folkskolan: Afdelning 3, 4, 5 och 6

och dessutom andra bestämmelser, som anses vara af synnerlig vikt för samhället.

Sveriges grundlagar äro regeringsformen samt riksdagsordningen, successionsordningen och tryckfrihetsförordningen. Dessa grundlagar skola efter sin ordalydelse i hvarje särskildt fall tillämpas och kunna icke ändras eller upp-häfvas utan genom konungens och två lagtima riksdagars beslut, hvarvid den bestämmelsen gäller, att, om en riksdag antager en grundlagsändring, så skall denna af göras af den lagtima riksdag, som inträffar näst efter det, att nya val i hela riket skett till andra kammaren, så vida den icke ytterligare uppskjutes af konungen och kamrarna gemensamt.

2.

Regeringsformen af den sjette juni 1809 är den förnämsta af våra grundlagar, och de öfriga skola fastställas i öfverensstämmelse med de grundsatser, som äro bestämda i denna.

Regeringsformen lagfäster, att Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike med den arfsföljd, som är stadgad i fastställd successionsordning, att konungen alltid skall vara af den rena evangeliska läran, sådan den är antagen och förklarad uti den oförändrade augsburgska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut af år 1593, samt att konungens majestät skall hållas i helgd och vördnad och hans gärningar vara fredade emot allt åtal.

Konungen äger att allena styra riket på det sätt, regeringsformen föreskrifver. Han skall dock i de fall, *som i regeringsformen stadgas, inhämta underrättelse och råd af ett statsråd, till hvilket han äger att utnämna tio kunniga, erfarna, redliga och allmänt aktade infödda svenska män af den rena evangeliska läran. Af statsrådets ledamöter skall en vara statsminister och statsrådets främste ledamot. Sju skola vara chefer och föredragande hvar för sin förvaltningsgren eller departement, nämligen för utrikes ärenden, för justitieärenden, för landtförsvaret, för sjöförsvaret, för civilärenden, för finanserna samt för ecklesiastika ärenden. Re-geringsärenden skola inför konungen i statsrådet föredragas